- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
460

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han fick sig forelagdt. Schackspel var daremot tillatet,
och de bada makarna vid schackbordet aro ock forevigade
pa en fotografi.

Som ett barn sokte kungen garna smita undan ’grefvin=
nans forbud bade nar det gallde drickande eller annat. Af
en eller annan aniedning hade hon forbjudit honom att ata
notter. En dag fick emeltertid v. Holten pa Glyksborgs
slott se en kammartjanare bara en tallrik med stora notter
in till kungen, som befann sig pa ett visst stalle.

»Dar kan han val da inte sitta och knacka notter», sade v. H.

»Jo, det ar just det han kan», svarade kammartjanaren,
»for dit vet han, att inte grefvinnan kommer.»

Till aktenskapsidyllen kan ju ocksa kanske hora foljande
lilla episod om kungens svarmor, ankan Jensen. Efter dot=
terns giftermal med kungen var hon bosatt i Lsederstrsede
och dottern gick ofta till henne forkladd om kvallarna med
en korg med godsaker.

En dag akte kungen med sin adjutant fran Kopenhamn
till Skodsborg. Nara restaurangen gick en gammal krok=
ryggig gumma ofver vagen. Hon var barhufvad och tamli=
gen simpelt kladd med en stor blarutig schal. Hon sag
knappt upp at vagnen, men kungen halsade henne med
handen.

»Vet du hvem det var?» fragade han.

»Nej, ers majestat.»

»Det var min svarmor.»

Och sa till sist som en komplettering, en sammanfattning
och en afslutning af kapitlet Danner en bit ur Svend Leo65
polds forut citerade kvicka och roliga serie, hvari med ett
valgorande akta danskt fran all stel hogtidlighet frigjordt
sans»gene behandlas Oldenborgarne och flera af deras damer.

»Hennes betydelse ligger dari, sager han, att hon icke var
nagon drommare, ingen fordromd kvinnonatur, ty lyrisk var
grefvinnan icke, tvartom, hon representerar den sunda,
breda, folkliga politiken i motsatsen till den Lehmannska
lyriken. Hon holl pa verkligheten, var djarf, grot, praktisk,
fodd Rasmussen, kvinnan fran Gronnegade i den danska po=
litiken, Overskous och Hertz’ kopenhamnsmadam, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:58:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvtid/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free