Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. »Skandinavismens fata morgana.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grefvinnan var, skulle man nastan kunna saga, pa en
gang hans mutter Sigbrit och hans Dyveke, - lat vara en
betydligt robust liten dufva och alls icke af det skara poe=
tiska slaget, som man forestaller sig Dyveke och skalderna
och pjasforfattarne skildra henne. Men afven den erotiska
smaken ar nu en gang sa olika och ma icke omdisputeras.
Grefvinnan utofvade, som redan ar sagdt, ett mycket stort
innytande i smatt som stort ofver konungen, som i mangt
och mycket var ett stort barn och lat sig behandlas som
sadant. Var an detta hennes innytande i mycket ingalunda
till godo, sa vore det dock oratt att undanhalla, att det ovill=
korligen i somt var till gagn bade for konungen och fol=
ket. Sa nar hon sokte tygia hans olyckliga begar efter starka
drycker eller nar hon med sin paverkan understodde hans
folkliga tendenser, och genom detta senare kan hon i viss
man tillskrifva sig en ratt afsevard del af fortjansten af ko-
nungens popularitet.
Sa t. ex. halles det som fulit sakert, att det ar hon, som
pa Berlings inspiration fick kungen att underskrifva grund=
lagen af den 5 juni 1849, hvilket han endast motvilligt gjorde,
men detta hans tillmotesgaende af folkets onskningar bidrog
att lagga en fast och bestandande grund till hans popula=
ritet. Likasa berodde det pa hennes paverkan, att kungen,
som senare emellanat var nara ett aterfall till forna tiders ab=
solutistiska tendenser, dock icke lat locka sig in pa nagon re=
aktionar politik, utan stod fast vid den fria forfattningen och
vid en verklig, icke skenbar allman rostratt. Man skall
ock komma ihag, att pa Frederiks tid var det en ratt om-
tyckt furste" och konungasport ute i Europa att atertaga
frisinnade forfattningar och bryta forsakringar och loften
till folken. Grefvinnans verk var ju ock den kortlifvade
bondevanliga vansterministaren Rotv/itt.
Berling och grefvinnan insago namligen mycket val den
betydelse, en sadan grundlag och en folklig politik ofver
hufvud skulle aga for konungens popularitet. Att hennes
motiv darjamte voro af mera personlig an politisk art, ma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
