- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
334

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. »Bort med stånden.»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bekännelse om ständernas egen rådlöshet, såsom det hette
i en bekant riksdagsvisa från 1815:

Så tog’ de hela luntan och skrefvo därutanpå:
Ers majestät var nådig och hjälp oss härifrå’.

Blanche spådde sant och fick rätt i all synnerhet i frågan
om arriärgardet. Det var dock ursäktligt, om man ännu
hösten 1860 var missmodig, Man hade ju färskt minne af
det kungliga förslaget af 1848, som misslyckats, och man hade
inga starkare anledningar att vara förvissad om, att rege=
ringen fråii sin ståndpunkt skulle kunna komma fram med
ett förslag, | sådant som man åsyftade.
Bondeståndet sade i sin skrifvelse ganska tydligt ifrån,
både om den dåvarande representationsformens brister och
om i hvilken riktning förslaget borde gå. I förra afseendet:
mångfaldiga ölägenheter af ståndsfördelningen, stora och i
öfrigt inflytelserika samhällsklasser uteslutna från all delak=
tighet i lagstiftningen, en arbetsordning tung ända intill
trötthet. I senare afseendet påyrkades: upphäfvande afstånds=
författningen och själfskrifvenheten, lika rösträtt för hvarje
valberättigad person, två kamrar, hvaraf den ena vore vald
af den andra. Men samtidigt förklarade sig ståndet beredt
till alla eftergifter, som icke stode i strid med själfva refor=
mens grundidé.
Den enda grundsats, borgarståndet för sin del betonade,
var ståndsförfattningens upphäfvande och samfällda val.
Några dagar därefter i riksdagens elfte timma samman=
trädde reformvänliga riksdagsmän från alla fyra stånden och
beslÖto för agitationens igångsättande och organiserande
bildande af en centralkommitté i Stockholm, med filialkom=
mitteer i landsorten. Hugo Hamilton (se sid. 292) var
ordförande vid mötet och blef äfven ordförande för kommit=
ten, som dessutom ’kom att bestå af P. R. Tersmeden, G.
Cederschiöld från adeln, A. V. Björck, Blanche, Hierta och
L. J. Loven från borgarståndet samt från bondeståndet Jan
Persson (Stockholms län), Almqvist (Norrbotten) och A. Gud=

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:58:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvtid/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free