Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. »Bort med stånden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX.
"Bort med stånden."
De fyra stånden landets obestånd. - Representationsfrågans historik. -
Bonde= och borgarståndens initiativ 1860 till reformfrågans återupptagande,
- Louis De Geer i spetsen för reformsträfvandena. - Förtjusningen öfver
det kungl. förslaget. - »Reformkungen» hyllas. - Folkets uppslutning
kring representationsförslaget. - Reformfrågan inför åtgörandet. -
Decemberdagen 1865. - Glädje och jubel. - Konungähyllningen.
- Konungens personliga ställning till reformen.
I olikhet med vår tid med dess många och djupgående folk=
rörelser kan man till början af 6o=talet egentligen ej för=
lägga mer än tvenne. Den ena ha vi i det föregående be=
rört, det var nämligen skarpskytterörelsen. Den andra,
till hvilken vi nu öfvergå, var rörelsen för genomförande af
en representationsreform.
Känslan af ståndsrepresentationens olämplighet, för att
icke använda något starkare uttryck, var af gammalt insedd.
På sin tid karakteriserade Tomas Thorild drastiskt de fyra
stånden som landets obestånd. Och vid den riksdag, 1809
-10, som hade att ge ny form åt svenska statens författ=
ning, insågs den väsentliga brist, som låg i representationens
sammanfattning och organisation. Många och kraftiga röster
höjde sig då för ståndsfördelningens upphörande, och kon-
stitutionsutskottet uttalade i sitt memorial den 24 mars 1810
om de hufvudgrunder, hvarpå en förändrad nationalrepre=
sentation borde byggas, bl. a. följande kraftiga och åtgjorda
förkastelsedom af ståndsprincipen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
