Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för sådant ändamål utvidgades dessa priskjutningar mer och
mer till att gälla hela landet. En sådan allmän riksskjut=
ning ägde t. ex. rum 1868. Belysande för rörelsens folkliga
och demokratiska läggning är yrkesfördelningen hos de nio,
som vid denna blefvo berättigade att deltaga i den slutliga
täflingen om det högsta priset på 1,000 kr. De voro 4 handt=
verkare, 2 drängar, 2 med anställning i handel och en fa=
briksidkare. Det gällde då att åtgöra, hvem af dem skulle
i 8 skott på 600 fots afstånd erhålla minst 64 poäng. Den
sista åtgörande täningen stod då mellan en guldsmed M.
Olsson från Stockholm och en smed K. F. Lindberg från
Vagnsbro i Västmanland. Med 65 poäng blef smeden seger»
vinnare, medan guldsmeden uppnådde ej mer än 62.
Redan detta att 30-40,000 man med nit och intresse öf=
vade sig i exercis och marscher samt icke minst i skjutning
måste väl alltid anses ha för stärkande af landets försvars=
kraft inneburit ett väsentligt tillskott. Så i all synnerhet i
tider, då försvaret öfverhufvud var så ordnadt som det var,
och då den del af beväringen, som skulle föreställas mot»
taga utbildning, ej var sammandragen mer än 15 dagar om
året i två års tid. För att icke tala om, att dessa 30 dygn
gemenligen begagnades på ett sådant sätt, att det torde
vara försiktigast att orda så litet som möjligt om det prak=
tiska gagnet och behållningen däraf, samt att de viktiga
skjutöfningarna voro ända till löjlighet minimala och bety-
delselösa, om de ens förefunnos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
