Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
händelser så många vackra drag af nationell entusiasm och
offervillig patriotism, i all synnerhet från medelklassens och
underklassens sida, att den förblir en af den tidens mest
anslående minnen.
Rörelsen ledde egentligen sitt ursprung från England, men
här i Sverige vardt det minnena och lärdomarna från Krim»
kriget, hvari Sverige lätt kunnat bli invecklad!, samt i all
synnerhet från den italienska befrielsekampen, som lämnade
den bördiga jordmån, som gjorde, att folkbeväpningstanken
fick rotfäste, spirade upp och hastigt växte till.
Misstämningen mellan Frankrike och England 1858 och
Napoleon III: s ifver att forcera fram en stark, den engel=
ska vuxen örlogsflotta gjorde den engelska nationen orolig
för landets försvar vid ett eventuellt fientligt öfverfall.
Lyssnande till de uppslag, som några år förut i en skrift
om en skarpskytterörelses betydelse för fosterlandets försvar
i farans stund gifvits af den berömde engelske, från Krim=
krigets dagar äfven i norden kände sjöhjälten Charles Napier,
växte då upp helt hastigt en stark engelsk skarpskytterörelse.
Frivilliga ur alla klasser, s. k. volunteers, samlade sig vissa
äagar i veckan till regelbundna öfningar i målskjutning, exer=
cis och fältmanöfver och hade förbundit sig att vid ett upp=
bad stå till krigsstyrelsens förfogande. På något öfver ett
år voro inom England tvåhundratusen väl öfvade skarpskyt=
tar organiserade och beredda till fosterlandets försvar. Från
engelska statens sida uppbar rörelsen ett understöd på 7-8
miljoner i svenskt mynt.
Bland dem, som i Sverige vid denna tid först och ifrigast
sökte bearbeta och väcka opinionen för tanken »ett folk i
vapen», voro Viktor Rydberg, August Blanche, Sohlmans
Aftonblad m. fl. Hösten 1859 upptog Viktor Rydberg i en
artikelserie i Göteborgs Handelstidning frågan om, huru
Sverige skulle bevara sin själfständighet. I riksdagen, vid
möten, i sin tidning Illustrerad Tidning gjorde sig August
Blanche med all sin öfversvallande varma entusiasm och
outtröttliga intresse till målsman för folkbeväpningstanken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
