Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
demonstrationer från andra folk, som eljest till folksiffran
kunna vara oss icke så obetydligt öfverlägsna.
Det är en stor och skön företeelse från nyaste tiden, att
folken göra sin stämma hörd och ge luft åt den allmänna
rättskänslan i afseende på saker, där några stormaktsfurstar
ännu för icke länge sedan trodde sig kunna bestämma allt
efter godtycke, utan ringaste tveksamhet för att genom sina
åtgöranden i dess innersta grund såra folkens rättsmedve=
tände. Man har ju till och med erfarit det från betydande
italienska statsmäns läppar att det initiativ, som under vår
senaste riksdag togs för att göra en opinionsyttring till förmån
för Italiens själfbestämningsrätt, verkligen var af en ganska
stor betydenhet. Detta uttalande kom just uti ett ödesdigert
ögonblick, denna röst från en folkförsamling i höga norden
innebar en uppmuntran för Toskanas och Romagnas befolk=
ning just då de skulle besluta sig för att själfva taga sitt
öde i sin hand och icke afvakta den kongress, på hvilken
mannen i Tuilerierna ville låta dem bli föremål för sina ho=
kuspokus och hvilken kongress också ganska riktigt gick upp
i rök.»
Den tredje och siste talarens, P. R. Tersmedens, ora=
tion synes i vältalighet ha närmat sig August Blanches tal
och artade sig liksom detta nästan till en formlig apoteos
af Garibaldi:
»Det gifves namn, yttrade Tersmeden, hvilka äga en klang,
som ljuder vidt kring hela världen likt en segersång -
namn vid hvilkas blotta uttalande det går en ilning af fröjd
och stolthet genom fria mäns bröst - namn hvilka i och
för sig äro att betrakta som en fana, samlande kring sig alla
dem, som vilja våga något, våga lif och blod för det heli=
gaste i mänskligheten. Ett sådant namn var i fordomtima
bland judarna Makkabéernas, bland grekerna Epaminondas’,
bland oss Gustaf Eriksson Vasas - ett sådant namn är i
våra dagar Ga.riba.ldis. Och h vad är det väl, som samlat
en världs beundrande blickar företrädesvis kring denna per=
sonlighet? Hvad är det väl, som kunnat förläna honom
denna ofördunklade glans, som tillhör den sanna storheten?
Icke är det ensamt krigarens, hjältens seger, vinnarens ära?
Sannt är väl, att bland de kämpar och härförare, hvilkas
namn i häfdeböckerna förvaras, ett framstående namn är
beredt honom, som med en själfskapad armé i spetsen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
