Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. »Folkets pulsar i brand.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammanslutnings= och frigörelsearbetet kunde nu inriktas
mot södra delarne af Italien. Kung Bomba var död och
hade efterträdts af sonen, »il re Bombicello’, d. v. s. lilla
kung Bomba, Frans II. Denne var sin faders värdige son,
en okunnig och inskränkt yngling, som var beherskad af
en vild och feg kamarilla och ej såg räddning i annat än
absolutistisk styrelse och terrorism, sbirrer och spioner,
Här blef det förnämligast Garibaldi, som »fraktade frihe=
ten i land», rensande först Sicilien sedan fastlandet, och Frans
II måste draga sig undan till Gaétas fästning. När denna
i februari 1860 kapitulerade, var Italien själfständigt och fritt,
»italienarnes Italien», med undantag af Venetien, som måste
stanna kvar under utländskt välde, men hvarom man med
visshet kunde förutse, att det skulle, såsom den unge Karl
Snoilsky sjöng, bli frälst, när frihets purpursådd ströddes
härnäst. Och äfven om påfven nu fick behålla under sitt
världsliga regemente Rom och den ursprungliga kyrkostaten,
kunde man hysa motsvarande förvissning om dessa återstå»
ende delar af Italiens jord.
Det dröjde ej längre än till 1866, att Venetien blef fritt,
och till 1870, innan Rom med kyrkostaten blef italienarnes,
sedan Sedändagen gjort påfvens beskyddare Napoleon och
Eugenie maktlösa. Men det förunnades icke Cavour att upp=
lefva fullbordandet af sitt verk, ett fritt och enigt Italien
(Italia unita ed libera). Den 6 juni 1861 hade han gått
hädan under djup förstämning och sorg äfven i de kretsar,
där hans åtgärder ofta häftigast angripits och hans patrio=
tism misstänkliggjorts. Det hade dock förunnats honom
att några månader förut (18 febr. 1861) vara med om öpp=
nandet i Piemonts hufvudstad, Turin, af det första ita=
lienska parlamentet och att detsamma, förklarande Viktor
Emanuel med Guds nåde och folkets vilja Italiens ko=
nung, proklamerade konungariket Italien med Rom som
dess naturliga och nödvändiga hufvudstad, äfven om dess
besittningstagande måste öfverlämnas till händelsernas ut=
veckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
