Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
revisionsförslaget och fingo ett kraftigt understöd af Ketil
Motzfeldt, som genom denna debatt kom att stå i främsta
ledet af stortingsdebattÖrerna. Hvad dessa hufvudtalare
mot förslaget framhöllo som det mest betänkliga hos för=
slaget var, att det skulle vara det första steget in på en ny
väg: Unionens ombildning från ett statsförbund till en för=
bundstat, en svensk=norsk »helstat». I Sverdrups tal afvi=
sades bl. a. tanken på, att man blött genom en kompromiss
rikena emellan kunde vinna hvad man önskade. Det vore
icke möjligt att stortinget skulle vilja schackra med de ting,
som bestämde en nations suveränitet. Det funnes intet som
kunde ges bort. Om från Sverges sida drefves en sådan
»Grossererforretning i Politik», om man vågade inbjuda
stortinget att köpslå om nationens främsta och dyrbaraste
angelägenheter, måste den nation, som gjorde det, för till"
fallet vara så förblindad, att man omöjligen kunde inlåta
sig med den. Förslaget, som energiskt försvarades af Asche=
houg, afslogs med 92 röster mot 17.
I Sverge hade förslaget, som afsetts att i olikhet med riks=
akten få grundlagsnatur, lätt och ledigt blifvit antaget af
1869 års riksdag, men blef nu, sedan det fallit i Norge, i
Sverge 1871 i tysthet begrafvet. I denna sin graf fick frågan
om revision af unionskontraktet hvila i frid till midten af
i890=talet, då åter en unionskommitté bildades. Med hvad
resultat känna vi alla.
Kung Karls tråkigheter och obehag i den norska politi=
ken voro visserligen icke slut med revisionsfrågans fall, utan
han fick upplefva, att den ministär han ville hålla fast vid
led åtskilliga kännbara nederlag, och fick några månader
innan sin död med ett kungl. diktamen träda i breschen för
statsråden mot en af stortinget aflåten amper misstroende’
adress. Men detta hör icke till den svenska eller unionella
historien och kan därför här förbigås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
