Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. »Konungen är död, lefve konungen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tör ham lindre for en kvæld.
Sæt dig stille ved hans leje,
skænk ham, hvad du har i eje!
Han for dig har stridt og tænkt,
from og folkekær i lande.
Nu har fulest sot sig sænkt
som et slör om kongens pande –
gæst ham nu med vuggesang,
tag ham som dit barn i fang,
lad mod drömmens strand ham stævne,
fager dröm har lægdoms evne.
Kongen lider. Höjt og hult
går hans bryst som sjö for stormen,
kongens bryst, så rigt og fuldt,
er nu hjem för helsotsormen.
Unge Norge, hvert dens hugg
svale du med sangens dugg –
folkets kvad for kongens helse
lindring har, om end ej frelse.
Men genast den 5 juli inträffade mycket oroväckande
symptom. Krafterna sjönko ytterligare och hastigt, lungorna
fylldes af slem, som i följd af respirationsmusklernas börjande
förlamning endast med ökad svårighet kunde upphostas.
Den 8 juli kl. 8 på morgonen, då ringningen till
morgonbönen nyss börjat, andades kung Oskar ut sin sista suck,
närmast omgifven af sin familj, sina läkare, öfverhofstallmästaren
Braunerhielm, öfverhofpredikanten Nordensson, och den
mångårige, trogne kammartjänaren Sjögren. De svenska
och norska statsråden, som kallats upp på slottet, hade
stannat i rummet utanför och åhörde genom den öppnade
dörren konungens dödsrosslingar.
»Nu er det stilt på kongens slot,
thi ud har kongen stridt.»
Sedan redan dagen efter en injektion[1] företagits till hämmande af börjande förvandling, ägde liköppningen rum den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
