- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
94

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. På giljarfärd. -- Förmälning. -- Gemål och barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kronprinsens och arffurstarnes närvaro nedbars af sex kammarherrar.

»Och Riddartemplet öppnat har sitt sköte,
De stora skuggor breda ut sin famn,
De höge Karlar hafva här stämt möte
Med den, som prydt i oskuld deras namn.

Du hoppets dröm, du löftets ljusa hägring,
Du skymt af framtid, som oss öfvergaf,
Du log i vaggan mot all jordens fägring,
Åt all dess purpur ler du i din graf».

sjöng skalden (Böttiger) till jordfästningen, som förrättades
i Riddarholmskyrkan den 24 mars.

Med undergifvenhet bar kronprinsessan denna förlust.
Men sorgen närde dock i hennes inre ett vemod, som hon
visserligen mäktade att dölja inför världen, men som icke
desto mindre slog allt djupare rötter i hennes själ. I ett
bref följande år till en vän, som själf genomgått en liknande
pröfning skrifver hon:

»Que tu penses encore à ton petit ne m’étonne pas, moi
je pleure toujours mon petit ange et voilà bientôt un an
de ces terribles temps que pourtant je suis toute triste, en
y pensant. Oh! ces plaies ne se guérissent jamais et quand
même on est habillé de rose ou de bleu le cœur saigne;
n’est-ce pas que c’est comme si on a une plaie au cœur,
je l’ai encore. Mais remercions Dieu de ce qu’il a repris
ces petits anges, avant d’apprendre les misères de ce monde
et qu’ils étaient sans taches.»

Öfvers.: Att du ännu tänker på din lille, förvånar mig
icke. Jag begråter alltjämt min lilla ängel, och fastän nu
snart gått ett år af denna förskräckliga tid, är jag uppfylld
af sorg, då jag tänker därpå. Ack, sådana ärr läkas aldrig,
och äfven om man är klädd i rosa eller blått, blöder ens
hjärta. Är det icke, som om man hade ett ärr i hjärtat; så
är det ännu för mig! Men låt oss tacka Gud, att han tagit
åter dessa små änglar, innan de lärt känna denna världens
elände och medan de voro utan fläck.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:58:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvtid/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free