- Project Runeberg -  Karl XV och hans tid /
87

(1910) [MARC] Author: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. På giljarfärd. -- Förmälning. -- Gemål och barn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

praktiska delen af uppfostran försummas. Således måste den
unga prinsessan äfven lära att indela sin tid, så att den
räckte till för annat än studier, och från de allvarsamma
lektionerna, från pianot och staffliet kom hon ofta till köket
och de ståtliga mejerierna, för att där med egna ögon se,
huru det tillgick att laga mat och bereda smör och ost.

För nöjen och kvinnliga handarbeten fanns också tid öfrig,
och prinsessan Lovisa, som till 13 års ålder var enda dottern
i hemmet, hade till sitt umgänge en liten krets af jämnåriga,
med hvilka hon alltsom oftast roade sig. Med sina
föräldrar fick den unga prinsessan göra långa resor och med
dem tidtal vistas såväl vid det preussiska som det ryska hofvet.
Äfven till detta senare stod hon i nära släktskapsförhållande
genom kejsarinnan Alexandra Feodorowna, kejsar
Nikolai gemål, som var hennes moders äldsta syster.

I kejsarinnans person såg prinsessan i förening med de
rikaste naturgåfvor och hög bildning den sannt kvinliga
värdighet, som bland hennes många och stora egenskaper dock
alltid af hennes samtida nämnes med den största beundran.

Under sådana förhållanden uppväxte och utbildades prinsessan
Lovisa; hon lärde så småningom känna världen mera
i stort, hennes vetgirighet och iakttagelseförmåga skärptes,
på samma gång, som hon genom umgänget med utmärkta
personligheter lärde att tänka ringa om sig själf. Med varm
tillgifvenhet fäste hon sig vid sin släkt och knöt vänskapsband,
som af inga lifvets förhållanden kunde upplösas.»

*



»Allt uti oktober, den hösten så tunga,
År adertonhundradefemtioett,
Kanonerna gingo,
Det hördes i sky!
Stor glädje då spreds öfver stad, öfver by.
Vår älskade kronprins den afton så särla
Emottog en pant uti faderlig famn,
En liten prinsessa, den renaste pärla,
En ängel, nyss iklädd den jordiska hamn.»


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:58:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kxvtid/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free