- Project Runeberg -  Kvinnorörelsen /
Förord

(1909) [MARC] [MARC] Author: Ellen Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
1

Förord.

Den redan under medeltiden börjande litteraturen om kvinnans rätt och värde har under den nyaste tiden vuxit så oerhördt, att en fullständig samling af densamma skulle kräfva en biblioteksbyggnad. Denna litteratur representerar hvarje område, från de statistiska verken till skämtbladen. Ej endast de båda könen utan äfven nästan alla åldrar ha bidragit till densamma. Genom att fördjupa sig i denna litteratur -- isynnerhet dess skönlitterära och dess polemiska del -- kunde man vinna ett rikt stoff för belysning af det område, till hvilket utgifvarens [1] önskan begränsat min uppgift, nämligen de nya själiska tillstånd, förvandlingar och växelverkningar, som kvinnorörelsen framkallat. Historiska, naturvetenskapliga, nationalekonomiska, juridiska, samhällsfilosofiska, teologiska synpunkter måste således nästan lämnas åsido. Men äfven för min, till det psykologiska området begränsade uppgift, har jag saknat tid, kraft och lust att ånyo fördjupa mig i litteraturen. Jag har därför till stor del nöjt mig med egna iakttagelser såsom stoff.
2

Det är mer än femtio år sedan jag läste Hertha och lyssnade till »de storas» meningsstrider om denna. Med allt medvetnare intresse har jag sedan dess följt kvinnorörelsens verkningar. Och främst bland dem de nya själiska tillstånd, typer, lifsformer, dem rörelsen medfört, liksom de -- för de enskilda som samhället -- sålunda uppkomna nya möjligheterna och nya svårigheterna.

Det starkt begränsade utrymmet hindrade mig likaledes att utfylla egna iakttagelser genom jämförelser med äldre tider, jämförelser, som kunnat belysa vissa själiska omdaningar och nybildningar. Mina jämförelser gå sällan längre tillbaka i tiden än dit mina egna äldsta minnen nå. Och dessa omfatta endast svenska förhållanden, medan mina intryck af nutiden blifvit upptagna rundt om i Europa. Men likväl har jag ansett mig kunna sammanfatta de ena som de andra i en helbild. Ty ehuru Sveriges kvinnor redan länge ägt vissa af de rättigheter, dem kvinnorna i många andra land ännu kämpa för, har kvinnorörelsen under de sista årtiondena varit så snabb, att förhållandena till stor del utjämnats. Några af rörelsens grånade föregångskvinnor fingo under förra seklet bevittna den ena segern efter den andra för kraf, som under 1850- och 60 -- flerstädes ännu under 1870- och 80-talet -- offentligt och enskildt, äfven i deras egna personer, hånades. Och hos folk, som ännu för tio år sedan voro oberörda af kvinnoemancipationen -- t. ex. det kinesiska, det turkiska -- är denna redan i gång. Därtill kommer att om än nationella egenarter i lynnen och lagar föranleda olikheter i de kurvor,
3
rörelsen beskrifver inom de olika landen liksom äfven i rörelsens tempo, så har den dock öfverallt samma orsaker, inslår alltid samma hufvudriktning och får -- förr eller senare -- allestädes samma verkningar.

*

I Hertha, den svenska kvinnorörelsens programbok, fordras för kvinnorna »frihet, framtid, ett hem för andens lif»; där kräfves att kvinnorna skola få »behålla sin naturs form och ej stöpas i en och samma, ej ledas efter ett snöre, som hade de ej en egen själ att visa dem vägen». Där begäres »lifsluft för kvinnans själ och del i lifvets rikedom». Där klagas öfver att »kvinnans andliga begåfning skall vara en åker, som ligger i träde», att lagen »nekar henne själfbestämmelse vid sällhetens sökande». Där fordras myndighet på det att »kvinnan i ädel, själfmedveten glädje skall få känna hvad hon kan och förmår», på det hon skall kunna »sträfva till de höjder, hennes ungdomliga kraft och medvetande anvisa henne»; på det hon må »bli fullt sig själf och kunna utöfva ett upplyftande, förädlande inflytande på mannen» till hvilken hon riktar orden: »allt som är mitt skall bli ditt och därigenom skall hvarderas lott fördubblas».

Äfven om alla banor öppnas »skall Guds lag i naturen städse föra flertalet kvinnor till hemmet, till familjelifvets innerlighet, till moderskapets och uppfostrans uppgifter men med ett högre medvetande».
4
Att kvinnorna skola bli medborgarinnor betyder att de bli »mänskliga väsen i hvilka hjärtats lif har öfvervikt».

Denna, i så mycket redan verklighet vordna, framtidsbild tecknades under en tid, då ännu otaliga kvinnor nödgades erfara att »ingen tyngre börda är än lifvets tomhet» och då om hvarje kvinna gällde att »dunkel är hennes väg, mörk hennes framtid, inskränkt hennes del».

Men emedan det som är, af massan städse anses vara det som bör vara, så blef författarinnan till den bilden kallad farlig, samhällsupplösande, galen, löjlig! »Mamsell Bremers» namn ägde då en helt annan betoning än nu Fredrika Bremers; det satte strid mellan könen, ja, det hatades af somliga och hånades af många.

Jag skulle vilja anbefalla nutidens unga feminister att läsa Hertha; de skola sålunda erhålla dels ett mått på de framsteg, som ägt rum under det senaste halfseklet, dels en klar syn på halten i det motstånd, som möter nutidens framstegsvilja.

I oktober 1909.

Ellen Key.


[1] Denna bok utkom i juni 1909 på tyska i serien Die Gesellschaft, utgifven af Martin Buber.


The above contents can be inspected in scanned images: 1, 2, 3, 4

Project Runeberg, Mon Dec 17 15:06:34 2012 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvinnor/forord.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free