Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Kvinnorörelsens inverkan på moderskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
a-maternella kvinnorna med följande, nutidskvinnans känslor
och vilja starkt påverkande tankegång:*
Kulturen ger nu kvinnan nya uppgifter, betydelsefullare än
de blott naturliga. Ju mer det individuella lifvet stiger
i värde, sjunker intresset för släktuppgiften och därmed
också kvinnans värde såsom kvinna inom kultursamhället,
där hon genom moderskapet blifvit ett väsen af andra
ordningen. Det visar bristen på idealism, att man klandrar
nutidskvinnornas böjelse att försaka moderskapet för
andliga intressen. Medan modern koncentrerar sig endast
på de egna, kan den, som försakar moderskapet, vidga
sitt väsen till att omfatta flera. Som moder är kvinnan
endast naturväsen. Men personligheten, med dess mångfald af
känslor och sträfvanden, kräfver en själfständig verksamhet
bredvid moderskapet.
Att helt sätta in hela sin personlighet på barnens
uppfostran är en dubbel villfarelse. Ty först och främst
äro flertalet mödrar dåliga
* Den a-maternella tankegången är med stor talang
framställd i några till vårt språk öfversatta arbeten af
Charlotte Perkins (Gilman) Stetson och Rosa Mayreder. Det
af mig gjorda ordet a-maternell brukas om den nedan anförda
teorien, medan ordet icke-moderlig däremot betecknar
det själstillstånd, som är motsatsen till moderlighet. Den
maternella teorien åter är den, att kvinnans lif lefves
mest intensivt och mest extensivt, mest individuellt och
mest socialt, för egen del mest frigjordt och för andras
del mest fruktbart, mest egoistiskt och mest altruistiskt,
mest tagande och mest gifvande i och med modersfunktionens
fysiska som psykiska utöfning, på grund af den medvetna
viljan att genom denna utöfning stegra såväl släktets som
sitt eget lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
