Hvar 8 dag / Årg. 3 (1901/1902) / 573 (1899-1933) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 36. Den 8 Juni 1902 - I Nya Upsala. Bref från Carl Sundbeck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I NYA UPSALA.
Bref från Carl Sundbeck.


Som vi på sin tid omnämnde, afteste sistl. höst den unge svenske
vetenskapsmannen Doktor Carl Sundbeck från vårt uppsvenska universitet
till Amerika för att studera svenskarnes lefnadsvilkor ock öfriga
förhållanden därstädes. I HVAR 8 DAG komma att inflyta korta illustrerade
korrespondenser från den framstående resenären och meddela vi i
dag den först ankomna. – Eftertryck förbjudes.

Fotografierna speciellt tagna för HVAR 8 DAG.


H. C. SUNDBECK.

Det var en vårsolig marsdag som jag vid kajen
i Battery Park steg ombord på den, en
jättesköldpadda liknande ångfärjan, för att från Newyork fara
öfver till Jersey City. Här »tager» man järnvägen,
som på ett par timmars tid förer deri resande till
den lilla staden New Orange, belägen i den
yttersta gränslinien af »Greater Newyork», staden med
tre och en half millioner invånare.

UPSALA COLLEGE I NEW ORANGE.

Gränstrakten mellan den väldiga staden och den
åkerbrukande landsbygden utgöres af milsbreda
nejder, redan indelade i byggnadstomter, gator och
torg, men ännu föga bebyggda. Dessa trakter likna
mest en naturlig park: inga gärdesgårdar, inga
åkrar, som ej få beträdas, men öfver allt små dungar
af löfskog och cypresser: det hela en idealisk mark
för släp- eller snitzeljakt!

Detta om trakten.

Staden New Orange är ännu mera en tanke
än en verklighet. Med långa mellanrum stå där
dock små prydliga trähus, förenade sinsemellan med
trottoarer af plank.

Men öfver det hela på en dominerande höjd
ligger ett ansenligt rödt tegelstenshus. Det är
Upsala College’s hufvudbyggnad.

Detta »college» är en af de nya svensk-
amerikanska bildningshärdarna, hvilkas kombinerade
svenska och engelska karaktär och verksamhet det ännu
är svårt att öfverblicka, och hvilkas återverkan
på moderlandets kultur svårligen ännu låter sig
förutsägas. Endast så mycket kan med säkerhet
sägas, att denna skola i likhet med hennes systrar
är ett exempel på, huru svensk-amerikanerna
försöka bibehålla och vårda den svenska kulturen i
det främmande landet, samt vidare: att ju mer
moderlandet hjälper till i detta arbete, desto rotfastare
skall svenskan blifva i den amerikanska jorden.

Vi gå upp för kullen i sällskap med professor
E. Hallander, lärare i svenska språket vid den nya
högskolan. Snart stå vi inne i den rymliga
vestibulen och mottagas på det hjärtligaste af rektorn,
filosofie doktor L. H. Beck, som tillika är
skolans stiftare.

Vi få snart veta, att här af 5 lärare
undervisas i klassiska och moderna språk, matematik,
naturvetenskaper och historia, samt att dessutom med
själfva colleget är förenad dels en handelsskola, dels
ett musikaliskt institut. Dessa tre fakulteter, om
jag får använda denna beteckning, äro parallela
sinsemellan, och ha hvar sina lärjungar. Intet
hindrar dock att samma elev kan besöka alla tre.

Det är ej längre sedan än år 1893, som detta
läroverk stiftades, och som detta var trehundrade
året efter Upsala möte, erhöll det till minne däraf
namnet Upsala College. Det hade första terminen
blott 16 elever, men ett halft år därefter 75. Det
är det enda svenska läroverk i östra Amerika.
VY AF UPSALA COLLEGE OCH NEW ORANGE.

Dess bibliotek är ännu i sin begynnelse, dess.
förråd af svensk litteratur var mycket fattigt. Som
alla nya företag, kämpar Upsala College med
ekonomiska svårigheter, och när man därtill lägger det
faktum, att engelska böcker äro utomordentligt
billiga, så förstår man lätt, att fara är för handen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>