Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Diakonus Elg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIAKONUS ELG 77
åt. Men vi måste bärga henne . . kära, bästa magister,
slä mig, lys mig i kyrkans bann, sätt mig i stocken eller
däll mig vid skampålen, det är mig lika, hvad frågar jag
efter det? Men vi mäste bärga värt lilla barn, som en
stackars vingskjuten fågel i villa sjön!
- Valborg - fortfor diakonus efter något besinnande
- tror ni att jag menar väl och uppriktigt med er?
Hur skulle jag tvifla därpå? Ar det icke ni som
fört mig från de eländiga vidskepelserna tillbaka till Gud?
År det icke ni som förehållit mig mina pligter att vårda
min öfvergifna mor och min stackars dotterson? Ar icke
ni den ende som vågat er ut till Loihtomäki, för att för-
söka bärga min mors själ och gifva gossen en kristelig
undervisning? Huru skulle jag tvifla på er? Men det
är icke för mig eller mor eller gossen jag nu kommit
hit att störa er nattero. Bärga flickan! Rädda mitt
hjärtas barn!
- Efter ni tror, att jag menar uppriktigt med er,
så tro då äfven hvad jag nu säger er. Den som först
måste bärgas, det är ni själf. Valborg, Herren har ryckt
eder som en brand ur elden, och nu kastar ni er åter i
den brinnande ugn, som skall förtära er själ. I stället
att tro på Guds allmakt och Guds försyn och öfverlämna
åt honom ert hjärtas barn, hänger ni eder fast vid den
gamla vidskepelsen och låter den hejdlöst få makt öfver
er, så att ni förblifver dess förtappade träl. I allt hvad
ni sagt mig finns blott en sanning, och den är fruktans-
värd nog - den sanningen, att ni under en sådan träl-
dom skall gå evigt förlorad.
- An sen då! utropade Valborg med vild hän-
förelse. Ilvad betyder det, om jag går evigt förlorad,
allenast hon bärgas, som är mina ögons ljus och mycket
bättre än jag? När jag, gamla skrälle, vandrar min mörka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
