Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Loihtomäki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO[IITOI\IAKI. 49
beskuggades af ett par halfgardincr, och på solsidan såg
man därunder en liten krvddgårdstäppa med lök, persilja
och rofvor samt två höga solrosor, livilka vid denna tid
på sommaren stodo i blomma.
Vidpass klockan feiri på eftermiddagen stod på
kullen vid kojan en gråklädd kvinna spejande utåt hafvet.
Hon var så utomordentligt liten, att man kunnat taga
henne för ett tio års barn, därest man icke af den djupt
krökta ryggen, den gula, skinntorra hyn och det glesa
hvita håret kunnat sluta till en mycket hög ålder. Under
besynnerliga åtbörder betraktade hon än himlen än
hafvet och mumlade därunder spridda stycken af en
trofiruna, som tycktes innehålla en stormbesvärjelse ...
... ilvar är du, hvar är du, hvinande storm, soni
går öfver hafvet? Vägrar du att lyda min maning?
Slaf, jag känner dig, därför beherskar jag dig. Borta
vid insjöns strand var din vagga, storm; du är född af
en jungfrus suck, när hon väntade vännen, som aldrig
kom. Ganska liten låg du på videbusken, kunde ej
röra aspens fjun eller myggans vingar, när Ahti bar dig
på. starka skuldran ut öfver sjön. Där slant du med
strömmen i strida forsen; forsen förföljde dig, stenarna
stötte dig, laxen sväljdc dig, du vardt vred, drack skum,
drack märg ur rymderna, växte till jätte, flög upp som
en öm och lärde dig ryta kring haf och land. Vill du
än icke lyda mig?
... Öch vill du ej lyda mig, Ukkos blixt, som göm-
mer ditt änne i ofödda moln? Vet, att jag känner dig;
ringa var du, blek som en lysmask, föll som en dag-
glimt ned ifrån solen. Såg jag dig icke klättra späd
öfver månens horn och klänga dig upp till din moders
spenar? Eld drack du, ljus drack du, svärdsudd och
pilspets, tände en fackla, brände ett hål i himmelens
4.- II. af Fiat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
