- Project Runeberg -  Hertiginnan af Finland /
43

(1899) Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Helenadagen på Runsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kan man ej önska värre slitvargar, och bror vet, att stora flottan ligger vid Aspö sedan den 11 Maj.

– Skryt och skrämskott! utropade Wechter och flera bland Mössornas anhängare. – Det där borde ju Merthen veta bättre än någon annan. Och Merthen har inte skrifvit på flera veckor. Nej, det är allt dumt prat. Soldaten bärgar sitt hö på roten, flottan saluterar på kongl. majestäts höga namnsdag. Fred ha vi, och fred skall det vara; åt fanders med alla krigstrumpetare!

Man sökte öfvertyga sig själf, att allt gick efter önskan vid riksdagen, och Mössornas åsikt var verkligen hela landets. Hvarför skref icke Merthen till sina valmän i Åbo? Man inbillade sig, att detta var endast ett godt tecken. Dessutom hade starka ostliga vindar nu en tid varit rådande på hafvet. Postgången öfver Ålands haf berodde, äfven i vackraste sommaren, alltid af vindarna, och landet kunde, äfven i denna årstid, förblifva flera veckor i okunnighet om hvad man i Stockholm beslöt om dess ve eller väl.

Man begaf sig därför i djupaste fred till aftonmåltiden. Pontak och braunschweiger mumma, en då bruklig starkt kryddad dryck, lifvade ytterligare de politiserande herrarnes glada sinnesstämning. Få gåfvo akt på det annalkande ovädret, som allt mörkare drog sig tillsamman öfver Runsalas ekar.

Alla fredliga känslor, med undantag af grollet mot Hattarne, hade nått sin muntraste höjd mellan de rykande faten, och Wechter hade för tjugonde gången bedyrat, att han skulle stampa alla trumpetare till mos under sin stora klädesvalk, när hans dräng från staden inträdde, svettig af rodden och öfverlämnade åt honom ett bref.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:39:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hertifin/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free