Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Helenadagen på Runsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruktan för regnet, dukades inne i stugan, kommo de äldre herrarne in uti politiken. Man politiserade styft under frihetstiden, då riket i verkligheten var republik och alltså hvarje medborgare var, eller trodde sig vara, en statsman.
Samtalet gällde händelserna i Stockholm. Man undrade om sekreteraren Gyllenstjerna varit eller icke varit i hemligt förstånd med ryska ministern. Man berättade huru Arckenholtz och Mathesius blifvit anklagade för att hafva låtit sig brukas af Mössorna till hemliga stämplingar. Mathesii öde väckte mycket deltagande, ty han var finne och, hvad mera var, en ärlig man, som i sin godtrogenhet tjenat till redskap åt mera förslagne och bättre fördolde politiske ränksmidare. Om hattestyrelsen och krigsplanerna voro alla närvarande köpmän, borgare och akademiske lärde ense i de skarpaste omdömen. Tjenstemännen delade sig mellan båda lägren.
– Hvad nytt från riksdagen?
– Perukstockar i sekreta utskottet och hattmakare i sekretissimum.
– Sitter icke Merthen i sekretissimum?
– Där sitter borgmästaren Salan från Örebro, hvars hufvud passar bättre för hatten.
– Mina herrar – yttrade hofrättsrådet Ahlström, en af de få Åbobor, som bekände sig till Hattarnes statskonst – man skall ej rycka slefven från fattigman, när det engång i världen regnar gröt.
– Hvad kan det vara för en märkvärdig gröt, som nu regnar? frågade en af Mössorna spetsigt.
– Fransk, påstås det. Tjugusju tunnor guld.
– Grynvälling, bror Ahlström, och dessutom redan med hälsan förtärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
