Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Prinsessan Törnrosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Hvad skulle det gamla sura tranbäret veta om äpplekärnorna? genmälde sköterskan vresigt, i det hon aftorkade lilla Karins nos med sitt randiga förkläde.
– Valborg tror sig veta så mycket om Eva, för att hon är så svag för barnet, yttrade modern, som själf var icke så litet smickrad af det företräde alla visade hennes älsklingsbarn. – Berätta nu hvad du engång läste i hennes hand. Det var ju intet annat än godt.
– Var det icke? återtog trotjenarinnan. Ja Gud gifve så vore. Jag har läst, att hon en gång blir mycket rik.
– Nå ja. Så bed då, att hon bär med ödmjukhet hvad Gud gifver henne.
– Därpå beror det, anmärkte åter mor Wechter med en sidoblick på den rika lagmanskan. – Barnet kan ju gifta sig till förmögenhet; det ser man alla dagar.
– Jag har läst, att hon blir så rik, som ingen nu lefvande själ skall blifva i Åbo, ja så rik, som gamla drottning Karin var i de förra tider på Liuksiala, återtog sköterskan, alltmera förifrad. – Jag har läst, att hon skall komma till en sådan höghet och makt, som ingen annan i detta landet ...
Fruarna betraktade hvarandra med häpnad. Det fanns ingen enda bland dem, som icke var fullt förvissad därom, att ju framtidens öden kunna läsas i linierna af en människas hand.
– Det är ju allt goda gåfvor, menade assessorskan och kysste den lilla.
– Gud gifve, fortfor den gamla. Och än vidare har jag läst, att hon skall blifva god; hon skall prydas med högt förstånd ...
– Säg, att hon skall blifva lycklig! inföll modern med en alltför naturlig rörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
