Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrologien och Merlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tolfhundratalets store astrolog Guido Bonatti förtäljer (Tract.
II, 3), för att bestyrka detta, att »den vise Ptolemæus»
en gång färdats så långt söder ut, att han kom under
dagjämningslinjen. Där såg han, att »stjärnorna voro så
ställda och ordnade, att om en linje drages från den ena
till den andra, får man just en sådan figur, som det
namn angifver, hvarmed stjärnbilden blifvit benämnd».
Men om så är, och om stjärnbilderna därtill äro
varelser med verkliga lemmar, sådana som dessa
ytterlinjer antyda, huru då förklara, att de förete endast
randteckningen af sin skepnad, men icke en fullständig, fyllig
lekamen? Hvarför finns där tomrum mellan konturerna?
Hvarför visa sig icke dessa väsen, som vore de målade
på fästet med alltigenom flammande lemmar eller som
vore de stöpta i stjärneljus? Denna fråga gjordes redan
i den antika tiden och besvarades af Manilius på ett
sätt, som synes hafva varit tillfredsställande. Han sjunger
(1, 465 ff.):
Tedde sig stjärnornas tecken med fylligt glänsande lemmar,
Världen då vore ur stånd att bära så väldiga flammor.
Nej, naturen har skonat sig själf, har ej velat digna
Under en börda af eld; fördenskull hon sparsam beslöt att
Endast med säkra trådar beteckna de himmelska former.
Kyrklige skriftställare intogo till astrologien en olika
ställning. Men äfven de, som i likhet med Augustinus
uppträdde som hennes motståndare, medan de bakom
henne fruktade en fatalistisk världsåskådning, nekade
därför icke alltid, att hon var en vetenskap, och därtill en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
