Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibyllinerna och Völuspa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan ett enda undantag alla västerlandets skriftställare
från Augustinus’ dagar intill sextonde århundradet.
Uteslutne äro vidare sådane profane författare från
de fyra första århundradena efter Kristus, hvilka anfört
verser, befintliga i våra Oracula Sibyllina, men likväl
icke hämtade ur dem, utan ur försvunna hedniska källor,
ur hvilka de inflickats i våra af judar och kristne
författade orakelböcker för att gifva dessa i hedningarnes ögon
utseendet af äkthet. Till sådane författare höra Virgilius’
kommentator Servius (fjärde århundradet) och geografen
Stephanus Byzantinus (femte århundradet), livilka båda
anföra den kända versen:
Upprör ej Kamarina, ty orörd är hon dig bättre,
hvilken vers instuckits i sibyllinen VIII (736). Till dem
hör äfven Plutarkus (1:sta och 2:dra århundradet), som
i sin sköna afhandling om hvarför den gudomliga
vedergällningen så ofta låter vänta på sig hänvisar till en
ryktbar, af Sextus Empiricus och andre hedniske författare
anförd utsaga:
Gudarnes kvarnar mala väl sent, men då mala de siktadt.
Äfven denna vers är instucken i sibyllinen VIII (14),
hvarvid dock vår strängt monoteistiska sibylla insatt
singularen Guds för gudarnes och likaledes vidtagit i versen
en annan ändring, som dock icke är en förbättring.
Tabellen får därigenom det utseende, som följande
sida utvisar.
Hvad som vid betraktandet af språkkolumnen i denna
tabell genast faller i ögonen är, att af de författare eller
skrifter, som där kunnat upptagas, utgöres det vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
