Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den andre Lokebrodern Byleist-Ryms ledning.
Världshafvet vältrar höga böljor, ty Midgardsormen vaknade,
då Yggdrasil skalf, och slingrar sig i jotunvrede. Hans
rysliga hufvud lyfter sig redan öfver vattenbrynet med
blodtörstiga ögon.
I Asgard råder lugn. Oden har för sista gången
talat med Mimers hufvud, och han vet, hvad som skall
komma. Asar, vaner och alfer äro i full rustning samlade
å tinget, och deras hästar stå sadlade, väntande på sina
ryttare. Einheriarne, anförde af Svipdag och andra
urtidshjältar, af Sköld-Borgars ättlingar och af Ivaldes, af
ynglingarnes, budlungarnes, hildingarnes, ylfingarnes,
amalernas hjältar, sitta redan till häst i ordnade leder. Så
äfven valkyriorna.
Å gudatinget rådslås icke om frälsning, utan om
gudarnes platser i striden. Vanerna med Sessrymners
einheriar skola möta Surt och Suttungssönerna. Njord
har begifvit sig till Vanaheim; men Fröj, hans son, har
stannat i Asgard, och han påyrkar att få sin plats mot
Surt till bot för den dårskap, som bragte Valandssvärdet
i jättevåld.
Efter slutadt ting tacka hvarandra gudarne för snart
tilländalupen sammanlefnad och taga afsked af sina
asynjor och diser.
Dessa skåda, medan de afvakta döden, ut från
Lidskjalf, för att intill det yttersta hafva för sina ögon dem
de älska.
Asgards krigarskaror dela sig och rycka å ömse
sidor ned för Bifrost. Vanerna med sina einheriar rida ned
på den södra halfbågen. Där brister Bifrost under
ryttarskarornas tyngd, och simmande i lufthafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
