Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
33.
FRÖJ FRIAR TILL GERD.
Fröj satt en dag i Lidskjalf och skådade ut öfver
Midgard och Jotunheim. Då såg han i jättehöfdingen
Gymers gård en mö, medan hon gick från salen till
frustugan. Det spred sig ett sken öfver himmel och haf,
och skenet tycktes komma från hennes hvita armar. Den
unge vanaguden såg åter och åter i sina drömmar denna
mö. Hennes fader Gymer var den af gudarne mest
hatade jätten i Jotunheim. Ett rykte gick, att den
pånyttfödda Gullveig blifvit hans hustru och att det var med
henne han födt sin undersköna dotter, densamma som
Fröj från Lidskjalf sett. Hennes namn var Gerd. Fröj
blygdes öfver den lidelse, som gripit honom till dottern
af ett sådant par. Han förteg och bekämpade den. Men
striden var gagnlös. Han var älskogssjuk och trånade
bort. Njord och Skade bådo honom säga hvad det var,
som grämde honom, men fingo intet veta. Då vände de
sig till Svipdag, som hade Fröjs förtroende, och bådo
honom utforska orsaken till Fröjs dystra lynne. Svipdag
sade, att han ville försöka, ehuru han väntade afvisande
ord. Han gick till Fröj och sade:
»Hvarför, min drott, sitter du ensam alla dagar i
dina vida salar?»
Fröj svarade: »Hvarför skulle jag förtälja min tunga
sorg? Alfrödul (solen) strålar hvarje dag, men ej på mina
önskningar.»
»Så stora kunna dina önskningar ej vara, att du ej
vågade förtro dem till mig. Hafva vi ej gemensamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
