- Project Runeberg -  Fädernas gudasaga m.m. /
136

(1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg - Tema: Tradition: Myths, Tales, Songs
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fädernas gudasaga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro under trolldomsinflytande. Fröj såg dyster och
misstänksam ut. Fröja var som frånvarande och försjunken
i drömmar. De behandlades af omgifningen som de
förnämsta på stället, och om Fröj befallde något, åtlyddes
det. Orsaken härtill var den, att Valand på detta villkor
utlämnat gudasyskonen och hotat med värsta hämnd, om
icke villkoret uppfylldes. En enda gång hade det händt,
att en af jättarne uppträdde fräckt mot den unge
vanaguden. Jätten var Bele (»skällaren»), stammens
egentlige höfding. Då ryckte Fröj från väggen ett hjorthorn
och gaf honom ett dråpslag. Fröja skulle alla tursarne
velat äga; men ingen dristade att närma sig henne. Den
äldste af Grepparne sökte göra sig behaglig för hennes
ögon, men hon tycktes icke veta om hans närvaro. Det
smeknamn, hvarmed tursarne sins emellan benämnde
Fröja, var Syr (»grisen»), namnet på ett djur, som i
deras tycke var det behagligaste af alla och mönstret af
skönhet och prydlighet.

Om de dagar alfbröderna tillbragte i detta lag kan
i korthet sägas, att de önskat dem vara färre. Från
morgon till afton vilda dryckeslag, ohöfviska sånger,
uppstämda af skällande och tjutande röster, öfverfall,
slagsmål och dråp. Jättarne hade tydligen föresatt sig, att
Svipdag och Ull icke skulle komma lefvande därifrån. Den
äldste Grepp, som tyckt sig finna, att den tysta Fröjas
blick ofta hvilade på Svipdag, blef svartsjuk och sökte
lönmörda denne, men vardt i försöket nedhuggen af Ull,
som sörjde mer för broderns än sin egen säkerhet.
Grepps bröder ropade på hämnd; Fröj sade då, att Grepp
var fallen på sina gärningar, och att de, som ville taga
hans gästers lif, skulle göra det i ärlig strid. Nu följde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:29:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudasaga/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free