Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet) - VI. Australiens fastland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deras hufvudsakliga betydelse i den
noggrannare kunskap de lämnat om denna övärlds
naturförhållanden. Om dess yttre konfiguration var
ej mycket nytt att upptäcka under vårt århundrade.
chapter name="VI. Australiens fastland.">
VI. Australiens fastland.
Af denna kontinent voro efter Cooks andra resa den
västra och den östra kusten bäst kända; för den norra
funnos blott äldre holländska kartor, men den södra
var till stor del så godt som outforskad. Ehuru
så mänga sjöfarande besökt van Diemens land, var
det oafgjordt om det var var en ö eller en halfö,
och endast Vancouver hade sedan holländarne på
1600-talet kartlagt en del af sydkusten (mellan
Kap Chatam och Point Hood). Det var först sedan en
deportationskoloni anlagts i Botany bai 1788, som man
började framtränga äfven mot söder. På detta sätt kom
läkaren GEORGE BASS i januari 1798 från Sydney till
Australiens sydligaste udde, Wilson Promontory och såg
härifrån vatten i söder. Det ansågs dock ej säkert,
om detta var ett sund, som skilde fastlandet från
van Diemens land. För att närmare undersöka detta
afsändes Bass och MATTHEW FLINDERS i oktober 1798,
och de kringseglade till i januari 1799 hela van
Diemens land, hvars önatur sålunda ändtligen var
till fullo ådagalagd. Det sund, Bass först funnit,
kallades Bass-sund. Nu följde raskt efter hvarandra
nya upptäcktsresor. Ar 1800 kartlade kapten JAMES
GRANT en del af kusten väster om Kap Nelson till 140°
10’ ö. Gr. och följande år löjtnant JOHN MURRAY
hamnen Port Philip, vid hvars strand Melbourne
35 år senare anlades. Samma år 1801 afsändes från
England kapten M. FLINDERS med skeppet Investigator
på en ny resa. Med honom följde den store engelske
botanikern ROBERT BROWN. Flinders nådde Australien den
6 dec. 1801 vid Kap Leeuwin i s. v. delen af landet
och undersökte härifrån hela södra kusten. Då han i
midten af febr. 1802 kom till Spencerviken, trodde
han sig här hafva funnit ett sund, som sträckte sig
upp till Carpentariaviken, men fann, då han framträngt
till vikens norra strand, sitt misstag. Han upptäckte
sedan Kangarooön samt Investigator-sundet. I närheten
af den nämnda ön träffade han ett franskt fartyg, som
var utsändt i samma syfte och som fördes af kapten
BAUDIN. Denne tillägnade sig sedan en stor del af
Flinders upptäckter och utbytte de namn denne insatt
med andra efter medlemmar af Napoleons familj och
efter hans marskalkar, men dessa vunno användning
endast på Baudins egen karta. Dock har han själf
uppdagat kuststräckan mellan 138° 58’ och 140° 10’
före Flinders[1].
Denne seglade åter genom Bass sundet
samt gick i juli 1802 från Port Stephens mot norr,
därvid han undersökte den östra kusten, och genom
Torres sund [2]
seglade han in i Carpentariaviken, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
