Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karakakoa-viken på dess västra sida. Han hade under denna
seglats mottagit talrika besök af infödingarna,
hvilka utan minsta fruktan infunno sig ombord med
varor af olika slag. Cook säger, att han aldrig
träffat några vildar, som hyste så litet misstroende
och voro så obesvärade i sitt umgänge med européerna;
icke ens Tahitiborna hyste samma förtroende till
dem[1]
Här på hufvudön Hawaii mottogs Cook med religiösa
ceremonier och offer, nästan som en gud[2]. Af öns
konung erhöll han stora skänker. Den 4 februari
afseglade han, men råkade ut för en svår storm, under
hvilken Resolutions fockmast bröts af, och härigenom
tvangs han att återvända. Men nu var mottagandet ett
annat. Infödingarna visade sig knappt och intogo en
fientlig hållning; blott med prästerna återknöts
den gamla vänliga förbindelsen, och de förklarade
viken, där skeppet låg tabu eller helig. Det var
emellertid tydligt, att man misstrodde engelsmännen;
flera stölder ifrån dem begingos, och förbittrade
häröfver började dessa å sin sida i gengäld använda
våld. Slutligen beslöt Cook den 14 februari att
landstiga med en skara soldater för att hos konungen
beklaga sig öfver stölderna samt bjuda honom ombord
på sitt skepp, där det var hans afsikt att kvarhålla
honom, till dess en stulen båt återlämnats. Denna plan
misslyckades, enär konungens underhöfdingar satte sig
däremot, och då folk från alla håll strömmade till,
så att det blef tydligt, att en
blodig strid skulle uppstå, om Cook sökte bortföra
konungen, återvände han till stranden. Här utbröt
dock en strid mellan de engelska soldaterna och
infödingarna, och under denna blef Cook dödad.
På detta sätt omkom denne utmärkte man kanske icke
alldeles utan eget förvållande. Den insats han gjort
i upptäckternas historia är så stor, att han står
jämnbördig vid sidan af Columbus, Vasco da Gama,
Magalhães och Tasman. Vi hafva redan framhållit
betydelsen af hans resor: efter dem var jordens
konfiguration i det stora hela känd, en och annan
detalj återstod väl att tillägga, men för stora
upptäckter fanns det intet rum kvar. Man fick genom
honom först klar uppfattning af förhållandet mellan
haf och fastland på jorden, man visste nu, att det
förra är mer än dubbelt så stort som det senare,
och att landet består af två väldiga kontinenter,
hvilka liksom två stora öar ligga i världshafvet,
skilda från hvarandra endast genom ett smalt sund.
Cooks lik bortsläpades af infödingarna och
styckades. Sedan återlämnades största delen af hans
kvarlefvor åt engelsmännen, hvilka begrofvo dem i
hafsviken, men det uppgifves, att en del bevarats i
ett tempel helgadt åt guden Lono eller Rono och af
hawaiierna årligen burits i en högtidlig procession
kring ön, ett bevis för, att tron på Cooks gudomlighet
snart åter blef rådande[3].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
