Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Island, samt Gloucester Islands[1]. Under seglatsen
härifrån såg han intet land förr än den 12 augusti,
då han kom till en ögrupp, som han kallade Queen
Charlottes Islands, ett namn, som än i dag icke
är alldeles bortglömdt, ehuru öarna nu vanligare
kallas Santa Cruz-öarna, såsom de benämndes af
sin förste upptäckare Mendaña. Carteret själf var
öfvertygad om, att den ö han kallade Egmont, var den
samma som Mendana kallat Santa Cruz[2]. Han var nu ej
långt ifrån det mål, han framför allt sökte efter,
Mendañas Salomon-öar, men han gick för långt i öster
och fann dem icke. För öfrigt betviflade han, liksom
Byron, dessa öars tillvaro[3], hvilket berodde därpå,
att de uppgifvits ligga för långt åt öster och därför
icke kunde finnas på den angifna platsen. Han satte
nu kurs på det land Dampier kallat Nova Brittania
samt upptäckte under vägen Gower’s och Lord Howe’s,
Carterets och Charles Harday’s m. fl. öar samt kom
så till Dampiers S:t Georges bay, hvilken han fann
vara ett sund (S:t Georges channel), som skillde
två öar. Den västra fick behålla Dampiers namn Nova
Brittania, den östra kallade Carteret Nova Hibernia
eller New Irland[4].
Åt en ö midt i sundet gaf han
namnet Isle of Man[5]. Carteret kallade ön norr om
N. Irland Nya Hannover, samt sundet söder därom Byrons
Streight och den af Le Maire först upptäckta ögruppen
Admiralty Islands[6].
Den 27 oktober 1767 såg han
Mindanao och styrde söder om denna ö mellan Celebes
och Borneo till Batavia. Han ankrade i Spithead den
20 febr. 1769.
Carterets resa var en af de viktigaste, som hittills
företagits i Söderhafvet, och blir så mycket mer
beundransvärd, om man betänker, hvilka otroliga
svårigheter han hade att bekämpa med sitt gamla och
mycket illa utrustade fartyg.
Wallis hade ännu icke återkommit till England, då
en fransk expedition under befäl af LOUIS ANTOINE DE
BOUGAINVILLE styrde från Magalhães sund in i Stilla
Oceanen. Bougainville hade i själfva verket afseglat
från Brest endast tre månader senare än Wallis och
Carteret lämnade Plymouth, således i november 1766,
men som hans första uppgift varit att öfverlämna
Falklandsöarna till Spanien[7], kunde han först den 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
