Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte perioden (Från förra delen af 1600-talet till förra delen af 1800-talet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
termometerobservationer samt lämnar en skildring af
klimatet i allmänhet, »nationens egenskap», folkets
beklädnad, dess hus, vapen, seder och bruk, dess
religion och lagar, dess åkerbruk och handel, Japans
regeringssätt och vetenskaper m. m. Han åtföljde
1776 beskickningen till Yeddo och beskrifver mycket
omständigt denna resa. Öfverallt visar han sig såsom
en »fin och kunskapsrik iakttagare och skildrare[1]».
Ända till FILIP FRANS VON SIEBOLD’S (1796–1826)
epokgörande arbeten öfver Japan[2] voro Kämpfers och
Tunbergs reseverk hufvudkällorna för kunskapen om det
märkliga öriket. Dock hade dess kuster under tiden
också blifvit någorlunda kända genom de sjöresor,
som vi skola skildra i sammanhang med de öfriga
upptäckterna i Stilla hafvet.
De sydasiatiska kustländerna voro under denna period
föremål för många forskningsresor, af hvilka vi
här vilja nämna de aldra viktigaste. För de västra
delarna af Asien blef den expedition banbrytande,
som utrustades af danske konungen FREDRIK V samt
år 1761 på ett danskt krigsskepp öfverfördes till
Alexandria. Af dess fem medlemmar[3] dogo alla utom en,
och denne var tysken CARSTEN NIEBUHR (1733–1815),
hvars skarpsinniga iaktagelser gåfvo denna resa
dess stora vetenskapliga betydelse. Efter ett längre
uppehåll i Kairo reste man öfver Djidda till Jemen,
där flera exkursioner gjordes och två af expeditionen
afledo. I augusti 1763 foro de öfverlefvande
till Bombay, men en afled under resan, en efter
framkomsten, så att Niebuhr nu var ensam kvar. Han
lämnade Bombay i dec. 1764, passerade Maskat samt for
till Abuschehr vid Persiska viken och därifrån öfver
Schiras till Persepolis ruiner. Sedermera återvände
han till Abuschehr och reste uppför Schat-el-Arab
och Tigris till Basra och Bagdad (januari 1766)
samt öfver Mossul och Mardin till Iskanderum. Sedan
han af Kristian VI fått medel att fortsätta resan,
besökte han Palästina, Cypern och Mindre Asien (från
Aleppo öfver Konia, Karahissar, Kutaia till Brussa)
samt återvände slutligen öfver Konstantinopel,
Bukarest, Breslau till Köpenhamn, dit han anlände
den 20 nov. 1767 efter en frånvaro af sju år. De
viktigaste resultaten af denna resa voro en mångfald
mycket noggranna astronomiska ortbestämningar, vid
hvilka han först bland alla landresande begagnade
sig af måndistanserna för att beräkna längden, samt
uppgifter om orters afstånd och inbördes lägen, genom
hvilka han kunde högst väsentligt förbättra kartan
öfver de trakter han passerat; observationer öfver
kompassens deklination, mätningar af ebb och flod,
utmärkta skildringar af land och folk, afteckningar af
inskrifter och minnesmärken m. m. De teckningar han
gjort af kilinskrifter vid Persepolis gaf GROTEFEND
uppslaget till den första tolkningen af kilskriftens
mysterium. Niebuhr är äfven den förste, som i Birs
Nimrud vid Hilleh igenkände ruinerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
