Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handelsföretag till de länder, som de upptäckte[1]. Det
var äfven två rika köpmän, som voro de geografiska
studiernas beskyddare och befrämjare i dessa
städer, i Augsburg KONRAD PEUTINGER (1465–1547),
som från Italien köpte den romerska vägkarta,
hvilken efter honom kallas Tabula
Peutingeriana[2],
och i Nurnberg WILLIBAD PIRKHEIMER (1470–1530),
båda lärda humanister och författare, den senare
själf geografisk författare, ithy att han utgifvit
en Ptolemæosedition (Strassburg 1525).
Den förste Nürnbergergeografen efter Regiomontanus
och Martin Behaim[3] var JOHANNES SCHÖNER (född i
Karlstadt a. Main 1477, död 1547) präst i Bamberg,
från 1526 bosatt i Nürnberg. Han har utgifvit många
arbeten i olika ämnen däribland tre geografiska:
Luculentissima terræ descriptio (Bamberg 1515),
De nuper repertis insulis (Ehrenbach 1523) och
Opusculum geographicum (Nürnberg 1533). Dessutom
konstruerade han astronomiska instrument samt himmels-
och jordglober, af hvilka vi redan nämnt ett par (af
1515 och 1520); äfven fyra andra finnas i
behåll[4]. I
själfva verket äro hans nämnda geografiska skrifter
förklaringar till hans glober, och båda visa,
huru nyheterna om upptäcktsresorna framträngde till
Tyskland. Vi hafva redan haft tillfälle att framhålla
de för geografiens historia intressantaste uppgifterna
hos honom.
En efterföljare fick Schöner i PETER BIENEWITZ,
mer känd under sitt latinska namn PETRUS APIANUS
(1495–1552), född i Leisnig i Sachsen, död som
professor i astronomi i Ingolstadt, en i många
ämnen lärd man. Han vistades väl endast en kort
tid i Nürnberg, men står dock som geograf närmast
Schöner. Bland hans geografiska arbeten blef
ett mycket berömdt och användt, Cosmographicus
liber[5], utgifvet
i Landshut 1524 samtidigt med ett annat Isagoge in typum
cosmographicum seu mappam mundi. Han har äfven ritat
kartor[6]
och gjort glober. Såsom nämndt stödde han sig i mycket på
Schöner, hans kosmografi är knappt annat än ett
utdrag ur dennes Luculentissima descriptio, men han
skref på ett mer populärt sätt och vann därigenom
större spridning. Det märkligaste i arbetet är dess
andra afdelning, som utgör ett försök att lämna en ny
förteckning på en mängd orters longitud och latitud,
dock hade han äfven här Schöner till föregångare[7],
fastän Apianus är fullständigare. Han lånar dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
