Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600) - VI. Terra australis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sekvesterades. De afsändes sedan till Europa, men
Le Maire afled i närheten af Mauritius den 22 jan.
1617; Schouten återkom däremot hem.
Några år senare beslöto generalstaterna att på den
af Le Maire visade vägen bekriga Peru, Spaniens
outtömliga skattkammare. En flotta på 11 skepp,
hvartdera med 94 kanoner, afgick i april 1623 under
befäl af amiral JAQUES L’HERMITE. Efter en lång resa
kom han till Eldslandet; här drefs han af storm så
långt åt söder, att man den 8 mars 1624 observerade
en polhöjd af 61°. I sina strider med spanjorerna
hade han icke påräknad framgång, slutligen styrde
han till Batavia. Hans amiralskepp återkom, sedan
han själf aflidit i Ostindien, den 9 juli 1626 till
Texel. Det var den sjunde världsomseglingen[1].
VI. Terra australis.
Detta fantasiland har gamla anor uti geografiens
historia. Vi spåra det redan i några forntida
geografers antipodland, i Pomponius Melas alter orbis,
i Beatuskartornos quarta pars, i Lamertkartans
Zona australis filiis Ade incognita o. s. v. De
s. k. loxodromkartorna upptogo det icke, men då efter
Amerikas upptäckt, synkretsen betydligt vidgats,
inlägges det åter på världskartorna. Sålunda möta vi
det på Johannes Schöners glob (1515) och på Leonardo
da Vincis globkarta som likaledes härstammar från
omkr. 1515; vanligen brukar Schöner dock anses
som förste upphofsmannen till att det nu åter
framträder. På hans glob (af 1515) kallas det
eller en del däraf »Brasilie regio» och utbreder
sig som en stor kontinentalö nästan rundt hela
jorden; ungefär på samma sätt framstår det på
Schöners andra glob, förfärdigad 1520, blott med
den skillnad, att då han nu blifvit öfvertygad om
att ett Brasilien fanns i Syd-Amerika, han kallar
det nya landet Brasilia Inferior. Söder härom är
åter ett haf, och ett 16° bredt sund genom Brasilia
Inferior tillåter genomsegling till detta. Denna
djärfva fantasibild motsvarade i hög grad tidens
uppfattning af ändamålsenligheten och symetrien i
jordens byggnad. Ty dels kunde försynens vishet icke
hafva gjort det obeboeliga hafvet vidsträcktare än
fasta landet, dels måste för jämnviktens skull det
norra halfklotets stora kontinentalmassor motsvaras
af liknande på det södra. Alltså upptogos på de
flesta kartor en Terra australis incognita[2], hvilken
liksom en kalott omslöt den södra polen, och hvars
nordligaste förgreningar voro Eldslandet och Nya
Guinea. Med en märkvärdig seghet höllo kartograferna
fast vid denna föreställning. När man kringseglat
Eldslandet och världsdelen Australien samt därigenom
ådagalagt, att de icke hängde samman med Terra
australis, flyttade man endast dettas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
