Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600) - III. Magalhàes väridsomsegling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
odugliga, och ett hårdt jesuiter- och prästvälde
blef rådande, som förkväfde all företagsamhet. En
bidragande omständighet var äfven Portugals ringa
folkmängd, hvilken icke räckte till att breda ut sig
öfver så väldiga områden, som nu tillfallit landet,
och hvilka utom södra Asien omfattade Syd-Afrika
och Brasilien. Slutligen kom Portugal 1580 under
spanskt välde och indrogs härigenom i kriget mot
Nederländerna och England, hvilka stater nu började
alldeles undantränga portugiserna från deras kolonier
och tillintetgöra deras handel.
III. Magalhães världsomsegling.
FERNÃO MAGALHÃES var född i Saborosa, prov. Tras
os Montes i Portugal omkr. 1480[1], och härstammade
från en förnäm familj. Han åtföljde Francisco
d’Almeida till Ostindien 1505, deltog i Sequeiras
expedition till Malakka 1509, men motsatte sig
d’Albuquerques plan att eröfra Goa och förlorade
därigenom generalkaptenens förtroende, så att han
såg sig nödsakad att återvända hem. Här deltog
han i fälttågen mot Marokko, blef därunder sårad
och erhöll en liten pension af konungen, ehuru
denna var mindre, än han ansåg sig ega anspråk
på. Därför drog han sig ifrån hofvet och egnade sig
åt studier i kosmografi och nautik. Det var under
denna tid han mottog brefvet från sin gamle kamrat
FRANCISCO SERRÃO[2], hvilken nu var på Molukkerna,
och det var troligen detta som bestämde honom för
att söka nå Kryddöarna den västra vägen. Denna plan
kunde han dock ej realisera från Portugal, enär
den skulle föra öfver demarkationslinjen, utom att
han var så åsidosatt i sitt hemland, att ingen där
skulle vilja sätta honom i spetsen för ett stort
företag. Han afsade sig därför sin medborgarrätt i
Portugal och gick i oktober år 1517 till Spanien,
där han först slog sig ned i Sevilla, och vann genast
anhängare för sitt djärfva förslag. Redan den 22
mars 1518 undertecknades ett kontrakt mellan den
spanska kronan å ena sidan samt Magalhães och hans
kompanjon den portugisiske astronomen RUY FALEIRO, som
tillsammans med honom lämnat Portugal. De förpliktade
sig till att icke öfverskrida den spanska regionen,
men erhöllo uteslutande privilegium att under tio
år begagna den sydvästliga sjövägen. Magalhães
skulle uppsöka detta sund söder om Amerika samt
tillförsäkrades en tjugondel af nettovinsten från
de nya öar, han upptäckte; fann han flera än sex,
skulle han få en femtedel af inkomsterna från två af
dessa, hvilka han själf valde; för öfrigt skulle han
och hans söner erhålla titel och rang som adelontado
och gobernador. Regeringen skulle lämna honom fem
skepp af bestämd storlek, samt proviant för två år
för 234 man, och han skulle blifva högste chef för
expeditionen, hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
