- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
203

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Geography, Exploration, Maps and cartography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600) - II. Sjövägen till Indien. Portugiserna i Asien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


II. Sjövägen till Indien. Portugiserna i Asien.

Först tio år sedan Bartolomeo Diaz nått Afrikas
södra spets och sett, att landet i öster böjde
sig mot norr, har man i Portugal kommit sig för
att fortsätta på den af Diaz så godt som utpekade
vägen till Indien. Väl hade konung Johan II ämnat att
genast efter Diaz hemkomst afsända en ny expedition,
och till och med befallt att tre fartyg skulle
byggas för detta ändamål, men politiska hinder,
familjeförhållanden och hans egen sjuklighet gjorde,
att han ej korn att fullfölja sin plan. Det blef
hans efterträdare EMANUEL DEN LYCKLIGE (1495–1521),
som genomförde verket och därmed lyfte Portugal till
dess korta men lysande stormaktsstallning. Men han
lät härvid icke Bartolomeo Diaz själf få fortsätta
de upptäckter, som han tio år förut påbörjat, utan
en annan man kom att knyta sitt namn vid denna nya
färd, som i så hög grad skulle omgestalta världens
merkantila förhållanden. Det var nämligen en princip
för den portugisiska upptäcktspolitiken att icke
låta samma person vinna allt för stora framgångar,
på det att man ej skulle blifva honom allt för mycket
förbunden. Därför sköts nu Diaz undan, och uppdraget
lämnades åt VASCO DA GAMA.

Denne man var född i den lilla staden Sines, som
ligger vid Portugals kust 90 km. söder om Lissabon,
sannolikt 1469, hvadan han alltså var endast 28 år
gammal, då han sattes till chef för den expedition,
som gjort hans namn odödligt. Hans fader var äfven
sjöofficer samt åtnjöt ett sä stort anseende som
sjöman, att konung Johan bestämt honom till chef för
den expedition till Ostindien, som han en tid tänkte
afsända. Detta skulle hafva varit ett af skälen,
hvarför sonen Vasco de Gama nu, efter faderns död, i
stället utsågs att leda företaget. Han var redan då en
erfaren sjöman, ty han hade vid mycket unga år inträdt
i flottan och under många färder i de afrikanska
farvattnen i grund lärt sig sitt yrke. Det är därför
lätt förklarligt, att valet föll på honom, äfven
om det säkerligen fanns ännu mer framstående sjömän
i Portugal vid den tiden. En sådan var Bart. Diaz,
en annan var den store Magalhães, upptäcktsperiodens
förnämsta navigatör. Icke heller som människa kan
Vasco jämföras med dessa sina landsmän; han var
obildad, häftig och grym och har under sin andra resa
begått skändligheter, som alldeles ställa i skuggan
t. o. m. Pizarros blodiga framfart i Peru[1]


[1] Sedan
äldre tider skildrades historien om Vasco
da Gamas resor till Indien efter de portugisiska
historieskrifvarne Barros, Goes, Castanheda och
Osorio. Ar 1838 trycktes en i Oportos bibliotek funnen
anonym dagbok öfver den första resan kallad Roteiro
da Viagem de Vasco da Gama em .1497
(finnes i tysk
öfversättning i HÜMMERICH. Vasco da Gama und die
Entdeckung des Seeweges nach Ostindien 149--191 samt
i fransk öfversättning i CHARTOX Voyageurs andens et
modernes III. 219 ff.). En jämförelse mellan Roteiro
och de ofvan nämnda historieskrifvarne ådagalägger,
att dessa i hufvudsak följt framställningen i Roteiro,
Castanheda ofta verbotim. Slutligen trycktes 1858--61 en
annan äldre historikers arbete Gaspar Correa’s Lendas da India,
hvilken framställer hvad som tilldrog sig under dessa resor på
ett ofta helt annat sätt än de andra källorna. Som
Correa skref sitt arbete i Indien och före de
andra nämnda författarne, vann hans skildring
snart mer tilltro än deras. Den är öfversatt af
E. J. STANLEY : The three voyages of Vasco da Gama
(Works issued by the Hakluyt society), och på den
hafva senare författare mer eller mindre stödt sina
framställningar. (Äfven min lilla skrift Vasco da
Gama och upptäckten af sjövägen till Indien är ett
referat af Correas arbete). Men nu har HÜMMERICH i
sitt nyss citerade verk, som utgifvits 1898, sökt
ådagalägga, att Correas afvikande framställning
icke är pålitlig utan att Roteiro är hufvudkällan
för upptäcktsresans historia. Ehuru jag väl icke
kan underskrifva allt, som Hümmerich anför om
Correas ovederhäftighet, och särskildt måste anse,
att denne, som skref sitt arbete i Indien på en tid,
då ännu sannolikt personer lefde kvar från Gamas tid,
bör hafva något vitsord om hvad som där tilldrog sig,
så måste jag dock i hufvudsak godkänna Hümmerichs
kritik, och vill därför i den skildring jag här lämnar
hufvudsakligen bygga på Roteiro da viagem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geohist/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free