Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hvilka dock kanonerna skaffade honom seger,
hvarpå ett freds- och vänskapsfördrag afslöts. Då
nämligen tlascalanerna fingo veta, att Cortez
drog emot deras fiende Montezuma, förenade de sig
med honom, och utan denna hjälp hade han knappast
kunnat eröfra Mexiko. Den 23 september intågade
han i staden Tlascala, som föreföll honom större
än Granada, och stannade där tre veckor. Åtföljd
af 6,000 tlascalanska krigare fortsatte han sedan
mot Cholula, en af Mexikos största städer, där man
på Montezumas befallning planerat ett förrädiskt
öfverfall mot spanjorerna, hvilket dock blef röjdt
genom tlascalanerna, och förebyggdt. Staden intogs
och straffades hårdt. Därpå ryckte man vidare i ett
bergpass norr om Popocatépetl ned emot en härlig
dal, öfversållad af trädgårdar, städer, byar och
vackra sjöar, och där hufvudstaden Mexiko var byggd,
liksom Venedig ute i en sjö; det hade då 60,000 hus
och sannolikt en befolkning af 300,000 inv. Högt öfver
den öfriga staden reste sig det kungliga palatset samt
de pyramidformiga offertemplen, hvilka voro alldeles
svarta af människoblod, ty med all sin höga kultur
för öfrigt har intet folk varit sådana människooffrare
såsom aztekerna. Cortez gick rakt på staden, i hvilken
han intågade den 8 november 1519. Montezuma hade under
spanjorernas framryckande tydligen visat, att han ej
visste, hur han skulle handla. Han hade genom gåfvor
sökt förmå dem att vända, och då detta icke lyckats,
hade han anställt förräderiet i Cholula, men därpå
åter tillgripit den förra utvägen att köpa deras
återtåg. När de nu voro i hans stad, mottog han dem
med vänlighet, men lät samtidigt anfalla nybygget i
Vera Cruz, och man befarade icke utan skäl, att ett
öfverfall äfven påtänktes i Mexiko. Då tog Cortez
konungen till fånga och förde honom till sitt läger,
där han tvangs att aflägga trohetsed till Spaniens
konung, hvarefter spanjorerna började tåga omkring
på landsbygden och upptaga skatter för den spanska
konungens räkning. Det såg ut, som om Mexiko utan
vidare strid skulle vara ett spanskt land, men
olyckligtvis hotades Cortez nu af en annan fara,
hvilken tvang honom att lämna hufvudstaden och tills
vidare uppgifva sin vunna maktställning.
Orsaken härtill var, att ståthållaren på Cuba
Velasquez utrustat en ny armé på 800 man fotfolk
däribland 80 musketörer och 120 armborstskyttar,
vidare 80 ryttare och 17 eller 18 kanoner samt sändt
den under befäl af PAMFILO DE NARVAEZ med 18 skepp
till Vera Cruz med order att sända Cortez fängslad
till Cuba. Narvaez anlände den 23 april 1520, och
det var budskapet härom, som tvang Cortez att bryta
upp mot kusten. Han kvarlämnade därvid sin närmaste
man PEDRO DE ALVARADO med en liten besättning i
Mexico. Förut hade han genom utskickade bud och
skänker förstått att vinna Narvaez soldater för
sig. En mörk och regnig natt öfverraskade han sin
motståndare och tog honom till fånga, hvarpå hela
dennes styrka slöt sig till Cortez. Strax därpå fick
han bud från Mexiko, att hela staden var i uppror
och belägrade Alvarado. Genast återvände Cortez i
ilmarscher, och på midsommardagen 1520 förenade han
sig med sin underbefälhafvare; ingen hindrade hans
intåg i staden, tvärtom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
