Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den påfliga bullan innehöll likväl vissa dunkla
punkter, som måste gifva anledning till tvister;
särskildt den mening, som uppdrager gränsen[1]. Först
och främst, hvad menades med »100 leguas mot väster
och söder». Enligt hvad vi veta om den tidens
navigationsregier afsågs härmed 100 leguas väster om
de nämnda ögrupperna[2], men det svåraste återstod:
att bestämma den meridian, som sammanföll med
demarkationslinjen, och att fixera utgångspunkten
för beräkningen af de 100 leguas, ty den af påfven
gifna var omöjlig, enär dels Azorerna och Kap Verdes
öarna icke ligga på samma meridian[3], dels icke heller
alla öarna i hvardera gruppen hafva ett nord-sydligt
läge i förhållande till hvarandra. För att slita
dessa tvistefrågor börjades förhandlingar emellan
Spanien och Portugal, hvilka ledde till fördraget
i Tordesillas d. 7 juni 1494. Enligt detta skulle
utgångspunkten för räkningen vara Kap Verdes öarna och
gränsen ligga 370 leguas väster om dem; en kommission
af astronomer och piloter skulle inom sex månader af
hvartdera landet utsändas för att noggrant fixera
denna skiljelinje. Spanien hade härigenom gjort en
stor eftergift för Portugals anspråk, men det senare
landet synes ej hafva tänkt på, att hvad det vann i
Atlantiska hafvet förlorade det i Stilla hafvet, där
naturligtvis också demarkationslinjen nu flyttades
längre åt öster. De aftalade expeditionerna kommo
aldrig till stånd, men öfverenskommelsen vann
påflig sanktion den 25 januari 1506. Räknar man
den spanska leguan till 5914 meter[4],
finner man, att den nya demarkationslinjen faller 2O°34’ v. om
den västligaste af Kap Verdes öarna eller 45°59’
v. Gr., sålunda i rundt tal 46° v. Gr. på det
västra halfklotet och följaktligen 134° ö. Gr. på
det östra. På den amerikanska sidan delar linjen
Grönland i två nästan lika stycken, träffar Brasilien
något öster om Gurupis mynning och lämnar det något
öster om Santos; i Stilla hafvet skar 134° meridianen
Australien i två ungefär lika stora hälfter, passerar
västra delen af Nya Guinea och af Palaos öarna, västra
Nipon och nordöstra Sibien (öster om Werchojansk).
Emellertid var striden icke slut med denna
öfverenskomrnelse, utan upplågade tvärt om
ånyo, då spanjorerna under och efter den första
världsomseglingen slogo sig ned på gränstrakterna
till portugisernas asiatiska område. Den mest
omtvistade frågan blef nu, om Molukkerna lågo inom
den spanska eller den portugisiska jordhalfvan. En
ny kongress samlades 1524 mellan städerna Badajoz
och Elvas för att afgöra tvisten, men åtskildes utan
resultat, hvilket var mindre underligt, då de spanska
och de portugisiska piloterna icke ens voro eniga
om huru många spanska leguas skulle räknas på en
grad. Slutligen har Karl V mot en kontant ersättning
af 350,000 dukater genom fördraget i Saragossa den
22 april 1529 afstått från sina anspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
