Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en från England skild ö, hvarjämte – liksom
på de förut omtalade kartorna – ländernas verkliga
form är alldeles okänd.
Denna kunde ej heller framträda, förr än man genom
sjöjartens utveckling lärt sig känna kustliniens
skiftningar. Det är i själfva verket de sjöfarande,
som vi hafva att tacka för detta forskningsarbete,
hvars frukter först nedlades i de sjökort och
segelanvisningar, som utarbetades för deras räkning,
men hvilka endast småningom vunno en plats bland de
källor, ur hvilka de lärde världskartsförfattarne
öste. Därför blef också de förnämsta
sjöfartsidkande länderna under medeltiden, länderna
kring västra Medelhafvet, i främsta rummet Italien,
den moderna kartografiens fosterland.
<bildtext>
Fig. 11. Kompass- eller loxodromkarta.
(Del af katalanska världskartan.)
</bildtext>
För dessa sjökorts uppgörande erhöllo de västerländska
sjömännen ett lika nödvändigt som utmärkt hjälpmedel i
kompassen, hvilken allt ifrån att den första blef känd
härstädes, har användts för detta ändamål. Redan förr
än kompassen blifvit allmännare känd, torde kartbilder
för de sjöfarandes behof hafva i Italien utarbetats
öfver västra Medelhafvet[1], under första hälften af
12:te seklet. Sedermera gjorde man med dess tillhjälp
s. k. kompass- eller loxodromkartor, äfven kallade
portolaner. Det sista namnet betecknade egentligen
skrifna segelanvisningar, men begagnas äfven om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
