Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje perioden (Den senare medeltiden, omkr. 1250-1492)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därpå beslöt Zichmni att anfalla ön Islanda; denna
lyckades han icke taga, men däremot plundrade han sju
andra små öar. Därefter beslöt Nicolo att segla ut för
att upptäcka land. Han styrde mot norr och kom till
Engroueland, där han fann ett berg, som utstötte rök
såsom Vesuvius och Etna; och där det fanns en källa
med hett svafvelhaltigt vatten, hvarmed man uppvärmde
en kyrka. Emellertid blef han sjuk af kölden och dog
snart efter återkomsten till Frislanda. Antonio, som
ärfde hans hedersposter, sändes därpå med fartyg åt
väster, där några fiskare tjugusex år förut påträffat
ett väl befolkadt land Estotiland, samt söder därom
ett annat, som hette Drogio. Dit kom man dock ej
nu, utan till en ö Icaria och en annan ö, hvarpå
han seglade hem, därvid anlöpande ön Neome öster
om Frislanda.
Om alla dessa resor berättade sedan Antonio i bref
till sin broder CARLO i Venedig. Olyckligtvis blefvo
dessa förstörda, men ur minnet har en ättling till
denne, NICOLO ZENO D. Y., gjort den berättelse, som
trycktes 1558, och därvid har han äfven bifogat en
»kopia af det sjökort öfver dessa nordliga trakter,
hvilket ännu finnes bland gamla saker i huset».
Som förut nämnts, hafva många olika förklaringar
gjorts med anledning af denna berättelse. Några
hafva antagit att både berättelsen och kartan äro
diktade i afsikt att för venetianerna göra anspråk
på äran af Amerikas upptäckt; andra hafva ansett
reseberättelsen i sina hufvuddrag, särskildt hvad
som rör besöket på Grönland, vara sann, andra hafva
förlagt färden till västra Slesvig, Orknöarna eller
norra Ryssland o. s. v. Vanligtvis har man ansett
Frislanda motsvara Färöarna. Den engelske författaren
Major[1],
som lifligt försvarar denna mening, anser
att Zichmni är HENRY SINCLAIR af Roslyn, som 1379
fick grefskapet Orkneys (Porlanda) och Caithness
(Sorant), Grislanda är hufvudön bland Orknöarna,
som kallades Hross-ey eller Gross-ey, Estlanda är
Shetland, Islanda är icke Island, såsom äfven Nicolo
Zeno med orätt antager på sin karta, utan hufvudön
i Shetlandsgruppen, de sju små öar, som namngifvas
i dess närhet, identifierar han med några andra
Shetlandsöar, Estotiland är New Foundland, Drogio
Nya England i Nord-Amerika, Icaria grefskapet Kerry
på Irland o. s. v.[2].
Ehuru berättelsen alltid förefallit svår att
tyda och delvis oförklarlig, har dock kartan, som
åtföljer den, ansetts af värde. Senast påpekade
Steenstrup och Nordenskiöld i sina ofvan citerade
skrifter, att flera af dess namn återfunnos på
äldre medeltidskartor. Nordenskiöld ansåg också
berättelsen i det hela pålitlig, särskildt hvad som
säges om Grönland. Han trodde, att Zenokartan bildade
grundvalen för de likheter, som finnas i kartorna
från 15:e och 16:e århundradet; medan Steenstrup
antog, att en yngre författare begagnat sig af flera
olika källor både i fråga om text och karta, och att
Zenierna aldrig varit längre än i Nord-Frisland eller
på västkusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
