Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
felaktiga antagandet att Syene ligger under norra
vändkretsen, medan det I verkligheten ligger omkring
62 kilometer nordligare. Värre var, att afståndet
mellan Syene och Alexandria öfverskattades med öfver
en femtedel.
Att bestämdt i nutida mått beräkna det resultat,
hvartill Eratosthenes kom, är svårt, därför att
stadiets längd icke var lika öfverallt, och vi icke
säkert veta, hvilken längd de olika författarne afse
med sina stadier. Enligt det ateniensiska stadiet, som
motsvarar 185 meter, blir Eratosthenes’ meridianlängd
icke så obetydligt för stor (46,3 millioner meter i
st. f. 40 millioner). Vanligen antager man dock att
han användt ett kortare stadium af 157,5 meter, och i
detta fall förvånar han genom sitt korrekta resultat,
som motsvarar 39,6 mill. meter, men sannolikt har man
fått denna föreställning om längden af Eratosthenes’
stadier just genom att passa in hans slutsumma i
den nu kända meridianstorleken, och i detta fall är
antagandet af intet värde.
Efter Eratosthenes’ metod gjorde sedan POSEIDONIOS
en ny gradmätning eller rättare sagdt två. Enligt
den äldre fick han jordens omfång att vara 240,000
stadier (alltså 666 2/3 stadier på en grad) enligt
den senare 180,000 stadier (alltså graden till 500
stadier). Denna sistnämnda siffra vann sedan allmän
tilltro, och äfven Ptolemæos begagnar sig däraf
i sina arbeten. Härigenom har man dock begått ett
mycket större fel än Eratosthenes gjort sig skyldig
till; jorden blef ansedd vara mycket mindre än hon i
verkligheten är, en villfarelse, som vi dock närmast
hafva att tacka för Amerikas upptäckt.
De gamla geograferna hafva icke blott beräknat
jordens omfång utan äfven mycket sysselsatt sig
med särskilda beräkningar af oikumenens storlek
samt förhållandet mellan fasta landets längd
utefter Rhodos’ parallell, där det ansågs längst,
och dess bredd. De första, som talat om det senare,
Demokritos och Dikäarkos satte det som 3:2, (den
längre sträckningen antogs alltid vara för ö.–v.,)
medan Eudoxos antog förhällandet 2:1. Aristoteles
anser de måttuppgifter, hvarpå dessa tal voro stödda,
högeligen osäkra och framställer själf, dock endast
med tvekan, proportionen 5:3. Eratosthenes, hvars
beräkningssätt är det äldsta vi känna, kommer till
det resultat, att längden var 78,000 stadier,
bredden 38,000, alltså ungefär som 2:1. Strabo,
som icke vill veta af Thule, och som dessutom i
söder strök bort ett stort stycke såsom obeboeligt,
skattar oikumenen till 70,000 stadier i längd och
29,300 i bredd. Marinos från Tyros utvidgade åter
väsentligt dess längd, som han beräknade till 90,000
stadier, eller till 15 timmar (sålunda till 15 X 15
= 225°), men Ptolemæos inskränkte gradtalet till
180, hvilket på Rhodos’ parallell motsvarade 72,000
stadier[1]. Bredden räknade han från 16 2/5° s. b. till
parallellen genom Thule 63°, alltså 79 2/5° eller i
rundt tal 80° = 40,000 stadier
I sammanhang med denna fråga sökte man äfven beräkna
sjövägen från oikumenens västra till dess östra
kust och kom naturligtvis härvid till mycket olika
resultat allt efter det gradmätningsresultat, man
anslöt sig till,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
