- Project Runeberg -  Geografiens och de geografiska upptäckternas historia /
45

(1899) [MARC] Author: Johan Fredrik Nyström - Tema: Geography, Exploration, Maps and cartography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första perioden (Gamla tiden)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de lyckligas öar (Kanarierna). Denna tanke
upptog Ptolemæos, ehuru han i 8:e boken räknade
från Alexandria[1].

Tidigt började grekerna söka vinna en föreställning
om jordens storlek. Redan hos komikern
ARISTOFANES[2]
(omkr. 444–388 f. Kr.) förekommer en antydan om en
jordmätning och skalden Horatius omtalade ARCHYTAS
från Tarent (omkr. 400 f. Kr.) såsom en
jordmätare[3];
äfven Aristoteles omtalalar en äldre jord- eller
gradmätning. Det system, som härför användes före
Eratosthenes, var följande. Mellan två orter, som
ansågos ligga på samma meridian uppmättes afståndet,
och de punkter på himmelen som lågo i zenit öfver
dem bestämdes, hvarefter himlabågen mellan dessa
beräknades. Då nu denna båge och jordmeridianen voro
två koncentriska cirklar, så utgjorde det terrestra
afståndet lika stor del af jordens omfång, som
bågen mellan de båda zenitpunkterna var det af hela
himlabågen, och genom att multiplicera de uppmätta
afståndet mellan de båda orterna med den siffra,
som angaf huru många gånger den på ofvannämnda sätt
funna meridiandelen gick i hela jordcirkeln, fick
man talet för jordens omfång. De ställen, som valdes
för denna operation, voro Syene i öfre Egypten och
Lysimachia vid Hellesponten belägna, som man trodde,
på den meridian, som under hela forntiden förblef
hufvudmeridianen (den öfver Rhodos). I zenit öfver
Lysimachia stod stjärnbilden Drakens hufvud, i zenit
öfver Syene Kräftan; bågen mellan dem beräknades till
en femtondedel af himlameridianen, afståndet mellan
städerna var 20,000 stadier, alltså blef jordens
omkrets 300,000 stadier. Möjligen har DIKÄARCHOS,
Aristoteles’ lärjunge, utfört eller deltagit i denna
gradmätning. Aristoteles omtalar för öfrigt en ännu
äldre, enligt hvilken jordklotets omkrets var 400,000
stadier, och hvilken sannolikt härrörde från
Eudoxos[4].
Att dessa siffror endast voro närmelsevärden
förstodo de gamle själfva, enär de insågo hur
ofullkomligt man vid dessa mätningar kunnat uppmäta
både himlabågen och än mer de terrestra afstånden. De

<bildtext>
Fig. 2.

A–N. Den verkliga meridianen. A. Alexandria. R.
Rhodos. H. Hellesponten. B. Byzanz. Bo. Borystenes’
mynning. (Efter Merkators projektion).
</bildtext>


[1] Se härom sid. 32.
[2] Aristofanes’ Molnen 202--4.
[3] Horatius Oder I. 28. »Te maris et terræ
numeroque carentis arenæ mensorem, Archyta» etc.
[4] BERGER a. a. II 91. III 44.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geohist/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free