Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åren 1878 och 1879
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid föredragningen af ett
konstitutionsutskottsbetänkande om förstärkning af det
ministeriella statsrådet, var jag icke närvarande i
första kammaren utan i stället på vetenskapsakademiens
årshögtid. Jag fäste vid förslaget icke synnerlig
vikt, och regeringens ståndpunkt uttalades af
utrikesministern Björnstjerna. Detta förtröt grefve
Oskar Mörner, som yttrade, att han »varit emot
införande af statsministersvärdigheten men trodde
dock ej, att denna ämbetsmans tillvaro skulle - så
komplett, som nu skett, försvinna ifrån det allmänna
medvetandet, utan att man skulle få se något spår
af hans verksamhet. Men här afhandlas och afslås de
viktigaste frågor, utan att statsministern säger
ett enda ord utan låter saken hafva sin af honom
ostörda gång».
Detta föranledde mig att taga ordet i andra kammaren,
när saken där förekom, och oförbehållsamt uttala
min uppfattning om statsrådets ställning till
konungen, ehuru ämnet var ömtåligt och mitt yttrande
måste väcka ett visst uppseende på mera än ett
håll. Jag sade bland annat, att enligt min åsikt
förefunnes en så genomgående brist i regeringsformens
föreskrifter om statsrådets ansvarighet, att
föga vore vunnet genom antagande af utskottets
förslag. »Vår regeringsform», fortsatte jag, »fordrar
nämligen icke någon solidaritet vare sig emellan
konungen och hans statsråd eller emellan statsråden
inbördes. Statsrådets ledamöter äro endast hvar och en
för sig ansvariga för sina till statsrådets protokoll
antecknade meningar; och blott de icke förgäta att
reservera sig, kunna utan brott emot regeringsformens
anda och bokstaf i konungens råd sitta män af de mest
olika tänkesätt, hvilka icke behöfva bekymra sig om
huruvida konungen ena gången följer den enes och en
annan gång en annans mening. Ansvarighetslagen för
statsrådets ledamöter förklarar nämligen uttryckligen,
att det icke kan läggas statsrådets ledamöter till
last, om mot deras råd utgången i något fall utan
deras förvållande skulle blifva olycklig; och det är
endast om konungen vill företaga något, som innefattar
ett brott emot regeringsformen, som den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
