Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Under mellanakten 1874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter så många afslag var i fara. »Frälsas kan han
med en bonde: Den är gjord att offras upp.» Och så
mottog han finansportföljen.
Med Åkerhjelms inträde slogs dörren upp för en frisk
landtvind att blåsa in i det tämligen byråkratiska
kabinettet, som väl icke heller förut var alldeles
dragfritt men dock i det hela hölls tillstängdt
af Bergströms kraftiga hand. Åkerhjelm fordrade,
att landtmannapartiet icke skulle behandlas såsom
fiender, under det Bergström visserligen ansåg dem
såsom sådana men knappt ville ens erkänna dem såsom
krigförande makt.
För mig, som var nära bekant med flera af konseljens
ledamöter och framför allt med Carleson, blef det
snart tydligt, att den till följd af sina olikartade
beståndsdelar skulle falla sönder af sig själf,
äfven om riksdagen icke gjorde något därtill.
Carleson hade med verklig själfuppoffring intagit
främsta platsen, endast för att förekomma
en landtmannaministär, som han ansåg för en
riksolycka. Han var en man af den redligaste och
ridderligaste karakter, utomordentligt skarpsinnig
jurist och lagstiftare, kunskapsrik och med
omfattande politisk blick, men tämligen hetsig och
kort om hufvudet. Han och jag hade från ungdomen
varit de närmaste umgängesvänner och kommo sedan i
nära släktskapsförhållande, då han gifte sig med min
systerdotter. Icke en dag blef vår vänskap någonsin
afbruten eller förminskad, ehuru våra åsikter i många
fall voro de mest motsatta och våra politiska dispyter
ofta blefvo så högljudda och häftiga, att fruntimren i
rummen bredvid trodde, att vi voro dödsfiender. Långt
ifrån att dessa dispyter ledde till något resultat
att närma våra åsikter till hvarandra, flyttade han
vanligen sin ståndpunkt under striden ännu längre
bort från min. Det förundrade mig därför, att han
såsom justitiestatsminister kunde utveckla en så
sammanhållande och förmedlande verksamhet, som han
gjorde och utan hvilken upplösningen af denna konselj
skulle inträffat ännu förr. Men Carleson är icke det
enda exempel jag sett på huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
