Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1871 års ministerkris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
indelningsverket och har blifvit sin kärlek till denna
institution trogen. Genom sin redbarhet och humanitet
tillvann han sig alla partiers aktning och var den
af rådgifvarne, som stod bäst hos Karl XV.
Ett efterspel af ministerkrisen utfördes först i
tidningarna och sedermera i åtskilliga broschyrer,
såsom: Ministerkrisen af G. N.; Ännu ett ord om
ministerkrisen af J. A. G.; Svenskt statsmanskap
af Spectator och Hvar ligger felet? af
Tityrus. Största uppmärksamheten ådrogo sig de båda
förstnämnda, måhända icke så mycket för det positiva
innehållets skull som för det pikanta skrifsättet
och framför allt för de författarnamn, hvarmed
man ansåg sig utan fara för misstag kunna ifylla
bokstäfverna –g –n med namnet Henning Hamilton och
J. A. G. med Gripenstedt. Hamilton sökte väl att
bevara anonymiteten, men de inre bevisen om hans
författarskap voro alltför påtagliga, och till
slut lärer han medgifvit, att han ägt kännedom
om broschyren före dess tryckning, men förnekat,
att han skrifvit den, hvilket man tolkade så, att
han begagnat en annans hand för skrifningen af
konceptet, som han själf likväl dikterat. Såsom
vanligt snärtade han åt alla håll, icke minst
representationsförändringen. Gripenstedt åter
tog Hamilton i en ytterligt skarp upptuktelse,
i det han kallade broschyrens författare för
Hamiltons »alter ego», men tillika gjorde han ett
utfall mot kungen personligen, förnämligast såsom
han afspeglade sig i sin dagliga omgifning och
hofvet. Jag sade Gripenstedt, att han i en punkt
måste hafva oriktigt uppfattat Hamiltons skrift,
då han såsom ett klander emot mig angifvit hvad
Hamilton uttalat såsom en allmän reflexion, och att
jag för öfrigt icke kunde gilla hans offentliga
afskaffande af kungens person. Men i denna punkt
ville Gripenstedt alls icke medgifva, att han haft
orätt, utan förklarade tvärt om, att så länge han
kunde föra pennan, skulle han bemöta hvarje försök
att på representationsförändringen hvälfva skulden
för konungamaktens försvagande i Sverige, hvilket han
ansåg vara att helt och hållet tillskrifva konungens
eget missvårdande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
