Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1870 års riksdag och ministerkris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diskussion till handlingarna. Så var väl icke
förhållandet i första kammaren, men friherre Jules
Schwerins, Hamiltons och Wallenbergs anfall emot
regeringen mötte denna gång, mot vanligheten,
gensägelser från andra ledamöter i kammaren; och
man kunde af denna debatt visserligen icke sluta,
att ministärens ställning var så undergräfd,
som den likväl snart visade sig vara. Hamilton
uppräknade en mängd missnöjen med regeringen, som
skulle försports från olika håll, hvilka han likväl
alls icke förklarade sig för egen räkning dela,
men själf ansåg han, att det onda, hvaraf vi ledo,
var förnämligast, att man understundom icke visste,
huru statsrådets ledamöter i viktiga frågor röstade;
hvar och en handlade för sig, besluten fattades utan
sammanhang, någon gång efter stundens intryck, och
vi hotades af en fara, den största af alla, att både
regering och riksdag förlora folkets förtroende.
Jag bestred, att regeringen lämnat representationen
i okunnighet om sina tänkesätt, dem hon tvärt om
ganska tydligt uttalat, om hon än icke alltid varit
färdig att, då en ny fråga väckts inom riksdagen,
genast uttala sin mening.
För öfrigt upprepades nu af alla angriparne påståendet
om att regeringen icke tagit initiativ till några
reformer; och Hamilton, som vid 1868 års riksdag
talat om den ohejdade fart, hvaruti statsmaskinen
skulle komma på sitt sluttande plan, undrade nu,
om man gjort revolutionen blott för revolutionens
skull och icke tänkte på reformer; och det var nu,
som Wallenberg fällde det karakteristiska yttrandet,
att det var ytterligt svårt att säga hvad som borde
göras, men angeläget att något gjordes.
Denna debatt blef sedermera föremål för en liflig
skriftväxling i pressen emellan general Hazelius,
Gripenstedt och Hamilton.
Hazelius klandrade Hamilton för hans rollomkastning,
då han nu efter utländskt mönster framställde
yrkanden om regeringsprogram, regeringsparti och
konseljpresident, hvilket allt förut yrkats af
de liberala men bestridts af de konservativa, och
frågade, hvarför han framhållit alla olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
