Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1868 års ministerkris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tanken därpå måste öfvergifvas; och kungen skulle
då i stället på sin resa värfva presidenten i Göta
hofrätt, Adlercreutz. Af kungen erhöll jag hans
privatchiffer, på det vi skulle kunna meddela oss med
hvarandra om underhandlingarna med Wachtmeister och
Adlercreutz, hvilken senare utan att göra svårigheter
mottog uppdraget, ehuru han varit motståndare till
representationsförändringen.
Att finna en chef för sjöförsvarsdepartementet
mötte en särskild svårighet däruti, att de mera
framstående af flottans högre officerare voro
fiender till den nyligen skedda fördelningen af
stora flottan och skärgårdsartilleriet, hvilken icke
rimligen kunde genast upphäfvas. Thulstrup, som icke
hört till sjövapnet, lät då förmå sig att utbyta sin
konsultativa plats emot sjöförsvarsdepartementet. Han
behöll en liten tid Adlersparre såsom expeditionschef
och beredde honom sedan en hederlig reträtt såsom
chef för förvaltningen af sjöärendena. Thulstrup
var en kunnig militär och insiktsfull i många andra
stycken. Därjämte en klok, betänksam och fördomsfri
man. Hans största brist i statsrådet var en alltför
stor tystlåtenhet. Såsom konsultativ hörde han noga
på föredragningen, men då han satt sig in i saken
och stadgat sin mening, var han därmed belåten och
brydde sig icke stort om att därom meddela sig med
andra. Endast genom frågor kunde man utleta den, men
då fick man också godt besked. Såsom departementschef
fick han dock naturligtvis träda mera öppet fram.
Till konsultativt statsråd lyckades vi göra en
synnerligen god ackvisition i justitierådet Berg,
hvilken kan anses så nära som möjligt hafva motsvarat
idealet af en sådan ämbetsman. Såsom stadsfullmäktig i
Stockholm hade han genom sitt förstånd, sin sakkunskap
och sin framställningsförmåga spelat en ledares
roll, och jag hade särskildt påräknat stöd af honom
såsom talare i kamrarna. En af de första gångerna
han sedermera yttrade sig i första kammaren råkade
han likväl omedvetet trampa på någon af dess ömma
liktornar, och med den hastighet denna kammare ofta
dömde efter första intrycket, var man en tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
