Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1868 års riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glömma ämbetsmannen, då riksdagsmannen talar. Men
denna uppfattning delades icke allmänt, och general
Hazelius bemötte den vid ett senare tillfälle därmed,
att om ämbetsmannen glömmer sig vara ämbetsman och
uttager sin riksdagsmannarätt till dess gräns, så har
regeringen äfven rätt att uttaga sin såsom regering.
Ett häftigt anfall gjordes ock på
handels- och sjöfartsfonden under sjette
hufvudtiteln. Statsutskottet hade föreslagit,
att anslaget därtill skulle nedsättas med en half
million. Lagerstråle redogjorde fullständigt i båda
kamrarna för tillkomsten af detta anslag i utbyte
mot afgifter å handeln och sjöfarten, hvilka förut
varit till Kongl. Maj:ts disposition, hvadan detta
anslag icke borde kunna af riksdagen nedsättas, och
Kongl. Maj:t hade med full rätt därpå redan gjort
anvisningar, som på långt när icke kunde honoreras,
om den föreslagna nedsättningen vidtogs. Dessa
sakförhållanden tycktes likväl göra föga intryck
på andra kammaren, och det var alldeles uppenbart,
att kammaren ämnade sätta indragningen i verket. Jag
hade med mina kolleger öfverenskommit att göra detta
till en kabinettsfråga och begärde nu ordet. Jag
underlät härvid med afsikt att ingå i någon pröfning
af riksdagens formella rätt att konungen oåtspord
härom besluta, ty jag ansåg den af Lagerstråle intagna
ståndpunkt icke absolut hållbar, utan inskränkte mig
till att framhålla, huru genom förslaget kunde blifva
en följd, »så väl att regeringen sattes ur stånd att
infria gifna löften, på grund af hvilka kommuner eller
enskilda svenska män inlåtit sig i kostsamma företag,
som att fullgöra med främmande makter träffade aftal»;
och därefter slutade jag med följande ord, som jag
i sista ögonblicket vände något olika mot hvad jag
förut tänkt: »En sådan ställning kan ingen regering
underkasta sig, äfven om den beredes under en annan
form än genom ett misstroendevotum.» Det hade nämligen
kommit för mig, att det måhända icke vore rätt af
mig att gå min väg och lämna kungamakten i sticket,
och jag lade därför mina ord så, att det, i händelse
af behof, skulle stå mig öppet att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
