Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter drabbningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kammaren beslutade anslag gått igenom, eller om endast
de af andra kammaren gillade beviljats, så tror
jag, att man kunde tveka att gifva första kammaren
företrädet. Kamrarna hafva på ett lyckligt sätt
modererat hvarandras öfverdrifter. Andra kammaren har
alltid yrkat en sund och solid statshushållning, men
så har icke alltid varit fallet med första kammaren.
Hvad särskildt bönderna eller landtmannapartiet angår,
så kan man visserligen med fog lägga det till last,
att det gärna företrädesvis tillgodoser sina egna
intressen. Men så är äfven förhållandet med alla andra
klasser och ty värr äfven med de flesta individer,
fastän många förstå att dölja det under vackrare
talesätt än bönderna. Man säger, att just därför är
det nödigt, att icke någon klass får öfvervikt, men i
ett land som Sverige, där den jordägande klassen är
så öfvervägande talrik i förhållande till de andra
politiskt myndiga klasserna, är detta icke möjligt,
med mindre man vill lägga väldet antingen i en
fåtalig minoritets händer eller alldeles obegränsadt
i den stora massans. Så vidt möjligt varit, har
den jordägande klassens öfvervikt blifvit i vår
representation begränsad, till och med på rättvisans
bekostnad, då för hvarje riksdagsman från landet
i regeln fordras dubbel folkmängd emot hvad som
fordras för stad, och då från valrätt till andra
kammaren uteslutits alla de hemmansägare, hvilka
icke äga fastighet till värde af 1,000 kronor men
som efter gamla riksdagsordningen ägde valrätt inom
bondeståndet. Det användes också såsom ett synnerligt
dräpande argument mot förslaget, att detsamma uteslöt
från valrätt många tusende af allmogen, som förut ägde
sådan. Men eget nog framställdes detta skäl endast
af dem, som ansågo förslagets största fel vara,
att det lade för stor makt i böndernas hand.
Men det viktigaste af allt är, att för ingen klass
är det enskilda intresset så nära förenadt med det
allmänna som hos ett lands jordägare. Värdet af deras
egendom är så väsentligen beroende af hela samhällets
lugn och förkofran, att man icke med mera trygghet
kan åt någon annan anförtro dess vård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
