Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter drabbningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller ångrat den del jag däruti haft, ehuru sådant stundom
varit antydt i tidningar och broschyrer. Man har velat
hämta stöd för denna tro af en mening, som förekommer
i min själfbiografiska uppsats i Möllers bok om 1867 års
kammare. Denna mening lyder så: »Jag räknar mig till
ära den del jag haft i representationsförändringen och vill
ej undandraga mig min del i ansvaret därför. Men
ingalunda kan detta ansvar hvila på mig ensam. Det torde
jämväl falla på större delen af svenska folket och i främsta
rummet på rikets ständer, som antogo det framlagda
förslaget.» Hvar och en bör finna, att häruti alldeles icke
antydes någon ånger.
Efter hvad mig synes, borde förändringen minst ogillas
från konservativ ståndpunkt. Eller kan väl någon på
allvar tro, att vi skulle kunnat tills nu bibehålla
ståndsförfattningen eller att, sedan Tyskland kort därefter antagit
ett enkammarsystem med allmänna val, vi skulle kunnat
genomföra ett mindre radikalt representationssätt, än det
vi nu äga?
Hvilka äro väl de olyckor, som den nya
representationen ådragit landet? Har icke utvecklingen fortgått på
alla områden och statsbehofven blifvit tillgodosedda vida
frikostigare än under ståndens tid? Det, man anser sig
mest kunna lägga »bonderegementet» till last, är väl dels
att försvarsfrågan icke blifvit fullständigt löst och dels
anfallen på grundskatterna. Men kan man undra på att
med försvarsfrågan icke kunnat gå fort, då meningarna om
själfva grunden för den ändamålsenligaste lösningen varit
så diametralt motsatta icke blott inom riksdagen utan inom
militären och själfva regeringen? Och dock har den nya
riksdagen gjort vida mera för försvaret under tjugu år än
ståndsriksdagarna på lika lång tid. Under det nya
statsskicket har organiserats generalstab, pontoniertrupper och
träng, som förut alls icke funnos. Artilleriet har mera än
fördubblats. Befälet har fått betydlig förbättring af löner
och pensioner. Beväringens årsklasser hafva ökats från 5
till 12 och dess öfningstid jämväl blifvit förlängd, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
