Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ung man i verken (1841-1843)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammansatte en hel tämligen onaturlig novell, hvilken likväl
för den tidens smak icke var så vidunderlig, som den
förefaller nu. Jag erhöll för manuskriptet ett par hundra kronor
af Lars Hierta, som nu blef min förläggare, och skördade
för öfrigt både beröm och klander. Större lycka gjorde
»S. H. T.», en samling skisser, som jag omkring ett år
senare utgaf och som vann tämligen vidsträckt bifall.
Utom honorarierna för dessa böcker förtjänade jag vid
denna tid något genom att ur utländska tidskrifter och
tidningar öfversatta åt »Svenska biet», en konservativ tidning,
för hvilken min gynnare Hartmansdorff stod i spetsen. En
annan af de konservativa ledarne, min släktkäre släktinge
Nils Tersmeden, erbjöd mig ock att blifva medarbetare uti
en tidning af hans politiska färg, jag tror det var Svenska
biet, men härtill nekade jag, under uppriktigt uppgifvande,
att mina politiska åsikter, i den ringa mån jag ägde
sådana, icke gingo åt det hållet.
Med de små inkomster, jag på detta sätt hopskrapade,
hade jag ganska svårt att slå mig fram utan att göra
skuld, hvilket icke föll mig in, då jag icke såg någon
utsikt att kunna betala den. Dock fick jag af min far, i
likhet med de öfriga syskonen och motsvarande ekipering
och utstyrsel för dem, i flera repriser, under några år sedan
jag lämnat Upsala, sammanlagdt ett par tusen kronor, hvilka
uppskrefvos såsom räntefritt lån. Mitt lefnadssätt var
ordnadt på den sparsammaste fot, så att jag t. ex. ett par år
bodde i ett rum inåt gården i Trumpetarebacken, som med
möbler, eldning och städning kostade 150 r:dr r:gs om
året. Jag drack aldrig vin, öl eller punsch på eget konto,
spelade icke kort och rökte icke tobak. Det enda, hvaruti
jag jämförelsevis utvecklade en ringa lyx, var uti kläder, i
det jag hade själfva Kæding till skräddare. Men detta
var också nödvändigt, då jag umgicks och ville umgås i
Stockholms högsta sällskapskretsar, fastän jag härvid
föreföll mig själf såsom en Don Ranudo de Colibrados. Min
kassa var nämligen icke sällan tom, och en gång måste
jag sälja min klocka, som inbringade 7 r:dr, för att kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
