Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studentåren (1836-1840)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att tvinga mig till flit, gjorde jag upp samläsning
med Hedenlund, och under en termin, som vi studerade
Cicero, började vi kl. 4 om morgnarna, då det var jag som
inställde mig hos Hedenlund, som hade disciplar, hvilka han
ej kunde lämna. Jag väckte mig genom att binda ett snöre
från en stol i min ena fot, och detta ryckte mig vaken, då
sömnen mot morgonen blef orolig. Vi ändrade dock sedan
timmar, enär det befanns, att en viss sömnaktighet inträdde
senare på dagen.
Vintern 1836—1837 gjorde jag två stora förluster genom
ärkebiskop Rosensteins och excellensen Wetterstedts
dödsfall. Upplösningen af den förres hus vållade mig mycken
tomhet och ökade min fars ekonomiska svårigheter, enär
han på borgen för Rosenstein förlorade omkring 30,000
kronor, däraf dock en del ersattes vid ärkebiskopinnans död
genom hennes testamente af nådårsbehållningen. Af
Wetterstedtska huset hade jag väl egentligen icke godt mera än
under ett och annat sommarbesök på Finspong och vid
uppehåll i Stockholm på resorna mellan Upsala och
Stjernholm, men de blickar jag därunder fick kasta på
framstående personer och den förnäma världen intresserade mig
mycket.
Efter fyra terminer i Upsala aflade jag kansliexamen.
I filosofi förhördes jag därvid, efter föregången tentamen,
af professor Boström, hvilken sedermera, då jag såsom
justitiestatsminister framlade representationsförslaget, skall
hafva förklarat sig icke begripa möjligheten af att han
kunnat approbera en så underhaltig tänkare som detta
förslags författare. Hemligheten lät förklara sig däraf, att
jag tagit ett privat kollegium af hans docent Sigurd Ribbing,
som lärt mig de satser och uttryckssätt, Boström
företrädesvis ansåg såsom proban på en förnuftig tankegång.
Sommaren 1838 bjöd min far mig och min bror Karl,
som redan ett år förut afslutat sin kurs i Upsala, på en
resa i Tyskland, med villkor, att den icke fick kosta öfver
en viss summa, jag vill minnas 600 kronor för hvardera,
resan genom Sverige inbegripen, att vi skulle föra dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
