Fänrik Ståls sägner. Med teckningar af A. Malmström / 150 (1886) Author: Johan Ludvig Runeberg With: August Malmström - Tema: War, Russia Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r femton, Stolt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Ditt hem går an, ditt försvar är godt; ditt yrke, det är dock, säg, att stjäla i kyrkor, att snatta smått eller röfva på allmän väg?» »Och hade jag stulit stort eller smått, visst egde ett öre jag dock; och hade jag plundrat en tiggare blott, visst bar jag en helare rock.» Då strålade Döbeln af välbehag: »Von Schantz, herr kapten, hör hit! Hvem var den tappraste man i dag, som föll här i kompanit? Låt hämta hans ränsel, hans rock, hans hatt, hans plit och gevär också; hans ädla namn och hans krigarskatt, den här skall i arf dem få.» Man kom med vapen och drägt i hast, de burits af femton, Stolt. Von Döbeln log med ett ögonkast på sin skyddslings trasiga kolt. »Stolts rock är blodig, det fordras mod att dra det plagget uppå; men fähund, ser jag, har tjockt af blod på egna klutar också. Så byt och kläd dig i uniform för fronten här uppenbart! Du gick framför den vid dagens storm, jag vill se dig inom den snart.» Han bytte drägt, och hans kind, den brann, se’n han vapen och rustning fått; och tyst kom Döbeln och stälde sin man i luckan, der Femton stått.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>